För det var söndag

Lägenheten skimrade i grönt. På sovrumsgolvet låg en röd strumpa, den andra hängde på dörrhandtaget och i fönstret lyste en lampa trots att det var ljust ute nu. Rullgardinen var uppdragen men rummet sov fortfarande i blank tystnad. Det gröna överkastet hade halkat ner på golvet och i vardagsrummet satt en man i vita kalsonger och en svart t-shirt. Han sitter i den vita soffan och stirrar ut genom fönstret, en solstråle har letat sig in till honom och lyser rakt in i hans pupill. Den bildar en vacker skugga av honom på den mörkgröna tapeten. Från en alldeles för tidigt öppen pub nedanför fönstret hörs en jazzlåt som är lätt att vissla till, men mannen i vita kalsonger kan inte vissla. Det har han aldrig kunnat. Nu reser han sig upp, går till sovrumsdörren som står på glänt, skjuter upp den lite till och lutar sig mot väggen medan han betraktar flickan som ligger där. Han ser på henne som om de aldrig setts förr. Som om hon vore något han hittade på marken kvällen innan när han var alldeles för berusad för att ens konstatera vad det var för någonting. Hon sover gott, det syns på hennes ögonlock. Hennes ljusbruna hår ligger utspritt över hela kudden och luggen skymmer ena ögat. De är gröna, minns han plötsligt, sådär gröna som hans katts ögon var. Hon har sparkat av sig nästan hela täcket, han tycker om hennes vita nattklänning, han minns att han rört vid den inatt. Att han långsamt smekt tyget som om det vore något levande. Mannen i vita kalsonger ler för en sekund och tar ett par steg framåt så att han tyst kan sjunka ner i sängen, krypa in under täcket och lägga ena armen om sin vita flicka med ljusbrunt hår och gröna ögon. Han leker med hennes smala fingrar och blir nästan förvånad över att hon inte vaknar av alla hans kittlande rörelser. Han kysser hennes kind och trycker sig intill henne, då tittar solstrålen fram i sovrummet och pekar på flickan så att hon blir tvungen att sträcka på sig. Hon vänder sig om och ser honom i ögonen och plötsligt minns de vilka de är. Han konstaterar för sig själv att det är söndag och att de kan ligga kvar i sängen hela dagen.
Men flickan försvinner in på badrummet och slingrar sig sedan ut i hallen. Han hör henne sätta på sig sina röda stövlar, hör henne knäppa den gröna kappan och snurra på sig den gråa halsduken. Han hör henne tänka att hon kanske borde gå in till honom och säga åtminstone ett ord, men han hör att hon inte vågar och därför reser han sig upp och går dit.
Hon ser på honom och han vet att hon vill stanna för hon är en katt och katter gillar att stanna där de trivs.
- Det är söndag. Konstaterar hon och vet att han redan konstaterat det.
- Stanna på en kopp te. Säger han som om det vore en uppmaning.
Hon vill ha te. Hon vill ha te så mycket att hon skulle kunna klippa sönder den här kvävande halsduken och dricka te i resten av sitt liv hemma hos den här mannen med vita kalsonger.
För hon tycker om hans blonda lockar.
Hon är kär i hans mjuka händer.
Hon har drunknat i hans seriösa ansiktsuttryck, och sjunkit ner till botten av hans sällsynta skrattgropar.

De sitter mittemot varandra i hans kök och dricker te. Det är tyst för det finns ingenting att säga och ingen utav dem tillhör de där som kallpratar bara för att dämpa tystnaden. Hon undrar vem hans mamma var och hon undrar varför han inte har några foton i hela lägenheten och hon undrar vem som låg i den där sängen sist och hur pass längesedan det var som någon satt mittemot honom här i hans kök och drack te. Undra om de var lika tysta? Hon tänker sig att de nog inte alls var såhär tysta utan att de skrattade och åt kex. Undra om han har kex?
- Vad brukar du göra på söndagarna? Harklar hon plötsligt fram utan att veta varför.
Han tittar ut genom fönstret och möter de gula björktopparna och den klarblå himlen.
- Åka skridskor. Ljuger han.
Det var tjugofem år sedan han åkte skridskor och då åkte han med skolan och en kille knuffade till honom så att han började gråta. Han hann bara åka i tjugo sekunder. Medan de andra i klassen fortsatte åka fick han sitta i frökens knä och äta kex. Borde han kanske titta efter i skafferiet om han har kex att bjuda på? Flickan ser nästan imponerad ut, och han kan se sig själv sitta och gråta i hennes knä precis som han gjorde hos fröken.

Igår skulle han skrattat om någon påstått att han skulle åka skridskor klockan 16:17 på söndagen. Men här svävar han nu, tätt intill sin flicka med grön kappa. Hon ler mot honom och han känner sig riktigt duktig på att åka. De svävar runt och runt på sina vita skridskor, hon i hans hand och han i hennes.
Aldrig har en söndag varit såhär vacker, tänker hon, tänker han.

Skriven av: Emelie