Publicerat
Kategori: Novell

Första kärleken

Samantha, Sam, vaknade av att telefonen ringde. Hon svarade sömnigt:
-Hallå… Det var Mattew, Matt, som ringde.
-Hej Sam. Förlåt att jag väckte dej, men jag är tvungen att prata med dej.
-Vad har hänt? Frågade Sam
-Jag vill helst inte ta det på telefon… Kan inte du komma hit.
-Okej, jag kommer. Sam skyndade sig iväg till Matt. Hon följde med honom ut på verandan där de satte sej i hammocken. Hon tittade på honom, han tittade bort och sa:
-Jag ska flytta, till England, i morgon bitti.
-Va? Men… Han tittade på henne
-Jag fick veta det i förrgår. Jag vet att jag skulle ha berättat direkt men… Han tystnade. Sam, som började få tårar i ögonen nu, kramade om honom. Han fortsatte:
-I höstas, sökte jag ju till skolan där, du vet… Sam nickade och han fortsatte. Jag kom in och jag ska åka i morgon.
Sam och Matt hade känt varandra så länge de kunde minnas och nu på senare år hade de även blivit ett par.
De satt i hammocken en lång stund, tills Matts föräldrar kom hem. Sam hjälpte Matt att packa ihop det sista och hjälpte sedan hans mamma, Karin, med maten. Hon stannade hos dem hela dagen och på kvällen var det dags att ta farväl. Matt följde med henne ut och kysste henne farväl.

Dagarna kändes långa och Sam kände sig ensam. Hon satt ofta i fönstret och tittade ut i tron om att han skulle komma tillbaka. Hela hennes hjärta värkte av saknad. Dagarna gick och snart hade åren gått…

Telefonen ringde, Sam svarade.
-Hej Sam, det var Matt som ringde.
-Hej! Det var ett tag sen!
-Ja… jag vet, sa han. Jag har haft fullt upp.
-Ja jag med. Hur har du det där borta?
-Jo då, men jag ska komma hem nu till helgen.
-Å, vad kul! När kommer du då?
-Vid tio tiden på lördag morgon, sa Matt.

På lördags morgonen vaknade Sam tidigt. Hon tog på sig sina kläder som hon hade köpt dagen innan. Hon kammade sitt hår och sminkade sig. Hon var nervös men skrattade lite åt sig själv när hon kom att tänka på att hon hade känt honom i hela sitt liv. Vid tiotiden var hon på väg hem till Matt. Hon såg att han hade kommit, eftersom det stod en ny bil på garageuppfarten. Hon knackade på, Matt öppnade.
-Hej Sam! Han kramade om henne. Jag har längtat efter dej.
Hon log. Han var om möjligt ännu vackrare än hon kom ihåg honom. Hon följde med honom in i huset och ut på verandan. Där satt en tjej med långt mörkt hår. Matt presenterade dem för varandra.
-Det här är Sam, sa han till tjejen. Han vände sej till Sam, detta är Marilyn. De hälsade artigt på varandra och började små prata. En stund senare hjälpte Sam Karin med att göra fika. De gick ut till köket.
-Vem är hon, undrade Sam
-De är förlovade, svarade Karin.
-Va? Oj då… Sam tystnade.
-Han hade kunnat få någon mycket bättre, sa hon och tittade på Sam.
-Du menar väl inte… Men han gillar ju inte mej längre. Vi är ju bara kompisar nu.
-Han tycker fortfarande mycket om dej, tro mej, sa Karin.
De bar ut fikat till verandan och dukade i ordning på bordet. De satt och småpratade medan de fikade och sedan gick Karin och diskade, Sam ville hjälpa till men Matt sa till henne att hon absolut inte behövde. När hon var klar tog Karin fram ett fotoalbum som de tittade i. Mer än hälften av bilderna var på Matt och Sam ihop. Det fanns bilder på Matt och Sam när de var små och lekte ihop på familjens gräsmatta. Det fanns bilder på dem när de var äldre och de åkte på deras första semester ihop. Det fanns bilder som de tog tillsammans på den dagen då Matt åkte till England. De hade alltid haft det så kul ihop och nu så skulle Matt snart, om ett år, gifta sej med en annan. Ju mer de tittade på korten ju mer övertygad blev Matt att han aldrig skulle kunna älska Marilyn så mycket som han älskade Sam. Han tittade på henne, hon var mycket vackrare än han kom ihåg. Han reste sej upp och sa:
-Gör det något om jag och Marilyn går iväg lite?
Sam tittade på honom. Hon hade trott att han hade börjat bli intresserad av henne igen. Men nu verkade det inte så längre, det var nog bäst att hon gick. De ville nog vara i fred nu. Hon sa:
-Jag ska nog gå nu, tack så mycket för att jag fick komma. Jag tittar nog in någon dag igen. Det är kul att ha dej hemma Matt.
-Nej, du kan väl stanna ett tag till.
Sam tittade på honom, det såg ut som om han ville det så hon sa:
-Okej då. Jag kan ju stanna och prata med er lite, sa hon vänd till Karin.
Matt och Marilyn gick in i huset. Matt sa:
-Marilyn, förlåt mej. Men jag kan inte hjälpa det.
-Vaddå?
-Jag älskar fortfarande Sam av hela mitt hjärta. Han tystnade.
Matt och Marilyn kom ut en stund senare på verandan igen.
-Det har varit jätte trevligt att träffa er men jag ska åka vidare till min kompis som bor här i närheten, sa Marilyn.
De tog farväl av henne och efter hon hade åkt berättade Matt:
-När jag träffade dej igen, Sam, och när vi tittade på korten insåg jag att jag aldrig kommer att kunna älska Marilyn så som jag älskar dej. Men om du fortfarande vill att vi bara ska vara kompisar så…
Sam avbröt honom:
-Nej du, dej mister jag aldrig igen, sa hon och kysste honom.

Skriven av: flickan

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren