Fyra dagar

Det var bara fyra dagar kvar. Tänk, om fyra dagar skulle jag få gå ensam till skolan, jag skulle inte kunna ringa henne när jag ville. Om fyra dagar är det den dag som jag hade ringat in i almanackan med fasa. Det är nämligen om fyra dagar Julia ska flytta. Julia hade alltid varit min bästa vän. Ifall jag någon gång hade glömt någon bok i skolan fick jag gå över till henne, eftersom vi bodde grannar, och läsa läxan där. Det gjorde att jag några gånger glömde skolböckerna i skolan med flit. Så att jag skulle få göra läxorna tillsammans med henne. Men nu skulle hon alltså flytta, och inte bara skulle hon flytta ifrån kvarteret, nej hon skulle flytta utomlands. Till USA.
Det var alltså bara fyra dagar kvar, och här ligger jag på sjukhuset och slösar bort tiden. Jag skulle så gärna tillbringa varenda sekund tillsammans med henne, men så råkar jag ut för den här olyckan.
Det var en bli som kom rakt emot mig. Den kan inte ha sett mig, för den saktade inte ner farten. 'Jag cyklar ju på rätt sida av vägen', hann jag tänka innan allt blev svart. Och här ligger jag nu, på sjukhuset med en svår hjärnskakning och en bruten arm. Jag hör någon svagt i bakgrunden. Jag tror att det är en doktor som pratar med någon. 'Ja, det verkar tyvärr väldigt allvarligt det här. Jag är rädd att hon kommer att få stanna här i ytterligare några dagar'. Nej, jag vill hem, tänker jag. Jag vill hem och vara med Julia! Jag försöker sätta mig upp, men känner mig yr och är tvungen att lägga mig ner igen. Doktorn springer fram till mig. Vid hans sida står, Julia! Julia! säger jag, Julia förlåt mig. Hon bara tittar på mig och säger; Hanna, du flytta till mig i USA. Du och din familj ska med till USA!
Jag kan inte tro det! Jag som aldrig hade varit utomlands förut, förutom i Danmark, där vi hade en sommarstuga som vi sålde vi förra året. Jag trodda att vi var ganska fattiga, och inte alls hade råd att flytta till U.S.A., men tydligen hade mamma och pappa sparat länge. Det hade tänkt berätta det för mig den dagen jag råkade ut för min cykelolycka. Julia åker om fyra dagar, det visste jag, men vad jag fick reda på var att jag själv skulle flytta med, fast om förtitre dagar. Tänk! Om förtitre dagar!

Skriven av: Karin Axelsson