Glassbiten eller livet

Redan som spermie var det konkurrens. Först till ägget! Den matchen vann jag. Men därefter var det hårda tider – en kamp på liv eller död, det gällde att överleva för att se dagens ljus. Väl där med ljuset rakt i ögonen så var det en chock. Men jag klarade av det också men inte ensam. De var dom som var där och tur var väl det. Det gick en tid och en konkurrent föddes. En konkurrent om mamma, en konkurrent om leksakerna, en konkurrent om glassen. Sneglade på varandras bitar av glass – var de lika stora? Var den stora frågan. Om detta kunde bråk uppstå:
- du har större bit än mig.
- ja men du fick mer igår.
Ja, så kunde det låta emellanåt mellan mig och min bror.
Jag växte upp och det var mer konkurrens. Konkurrens om platsen i fotbollslaget, konkurrensen om popularitet bland tjejerna, konkurrensen om betygen. Det där med fotbollen har lagt sig, likaså det där med betygen men det där med tjejerna fortgår varse man vill det eller inte. Med tiden var det konkurrens om arbete och förtroende inför dem som avgör. På ålderns höst är det konkurrens om en ålderdomsplats. Ja, det är konkurrens från vaggan till graven. Ja, det kanske är större än så, det kanske är vinna eller försvinna till slut. Du till Gud men icke du. I det perspektivet var nog inte vinsten eller förlusten så viktig alla gånger då jag konkurrerat. Kanske vi kan se det med större mognad och insikt; detta konkurrerande om världsliga ting kanske egentligen endast barnets konkurrens om en liten glassbit.

Författare:

Publicerat

Dela: