Han

Jag går och väntar. Det är lugnt nu, inga gäster. Kollar på klockan. 25 minuter kvar. Jag vill hem och duscha av mig lukten av friterat. Småpratar med Sofia om helgens planer och tankarna vandrar iväg. Till honom, alltid till honom. Sofia pratar om sin pojkvän som kommer hem på permis från lumpen. 20 minuter kvar. Det är torsdag, alltid lugnt på torsdagar. Lunchrushen har ju varit. Ledig i helgen, ska bli så skönt. Tänker på Sofia och hur glad hon är med sin pojkvän. Jag vill också ha. Honom, han med hans allvarliga min. Hans fundersamma blickar. De som ska jobba kväll kommer en efter en, tio minuter kvar. Städar lite, steker upp lite nytt. Vill hem. De kommer ut nu och byter av oss. Kastar mig på cykeln och skyndar hem, körkortet får vänta ett år till. Det regnar, fan!

Jag kommer hem och låter vattnet skölja över mig. Tänker tillbaka två månader, då jag träffade honom för första gången. Och enda. Han kom in i rummet och hela min värld stannade upp. Han tittade rakt på mig som ingen annan gjort förut. Han bor 40 mil härifrån. Åh, jag vill ha honom. Hans underbara händer, hand vackra armar. 40 långa mil. Vad fan bor han så långt bort för? Kliver ur duschen och tar på mig myskläder. Bryr mig inte om hur jag ser ut. Ska ingenstans ikväll. Slår mig ner i soffan och slår på datorn. Jag vill bara prata med honom.

Han hade sett lika allvarlig ut hela kvällen, han log en gång. Vi pratade i 2 timmar. Eller han pratade och jag lyssnade. Han är smart. Perfekt. Hans behagliga stämma och underbara dialekt. Jag sög i mig varje ord. Kommer ihåg vårt samtal ordagrant än idag. Får igång MSN och väntar. Är han online? Mitt liv kretsar kring honom. Jag erkänner det inte. Jag loggas in och ser att han är ”inte vid datorn”. Sätter på TVn och väntar. Blir otålig. Kommer han online snart? Jag behöver prata med honom, min hjärna skriker efter stimulans.

Mobilen ringer och hjärtat hoppar till. Är det han? Tittar på displayen. Det är Frida. Motvilligt blir jag besviken, han har ju aldrig ringt förut så varför skulle han göra det nu? Jag gillar Frida. Lite blåst, men jag gillar henne. Hon undrar om jag ska med och hyra film. Tittar på datorn och hans namn… Funderar en stund och svara slutligen ja. Går ner och hon hämtar upp mig. Tittar på henne snabbt, hon är söt, påminner lite om mig, samma kropp, kurvor utan att vara trådsmal. Håret skiljer sig, hon är blond, axellångt.

Vi hyrar en film, åker hem till en kompis, Mathilda, liten och söt. Blond och blåst hon med. Vi sätter igång, både filmen och snacket. Vad händer i helgen egentligen? Frida säger att det är fest och att han som ska ha den har kompisar någon annanstans ifrån som kommer. Jag försöker låta nonchalant när jag frågar; Varifrån? Norrifrån får jag tillbaka som svar. Åter igen blir jag besviken, motvilligt. Tiden går och filmen lider mot sitt slut. Jag är rastlös nu. Vill hem till datorn. Till honom. Tittar på klockan otaliga gånger, 22:28.
- Ska du någonstans? frågar Frida.
- Nej, börjar bli trött bara. Jobbig dag på jobbet vet du, säger jag och ler. Försöker skämta bort det.

Jag reser mig upp för att dra mig hemåt. Kanske är han fortfarande online. Frida ska också hem nu, hon kör mig vilket jag är tacksam för. Det vräker ner ute. Kommer fram, tackar Frida för kvällen och ger henne en snabb kram. Springer in till trappuppgången och springer upp för trapporna. Smyger in, mamma sover. Går omkring lite i lägenheten innan jag fattar mig mod att sätta mig vid datorn, ett antal fönster blinkar orange längst ner. Mina ögon fastnar vid ett. Jag spricker upp i ett stort leende och klickar upp fönstret:
-Hej sötnos , står det med små snirkliga bokstäver.

Jag smälter, tittar hans status. Han är fortfarande online. Jag svarar och snart är vi precis där vi brukar vara. Han pratar och jag lyssnar. Åh vad jag vill ha honom hos mig inatt. Låter honom veta det, men inte på allvar. Vi skämtar lite om det. Tittar på klockan, halv två. Fan! Ska vara hos tandläkaren klockan åtta. Säger god natt men drar ut på det. Saknar honom redan. Klockan är två när jag loggar ut, går och lägger mig på en gång men kan inte sova. Har bara honom i mitt huvud. Tänker på den snabba kramen jag fick för två månader sen. Han hade lett mot mig, han som aldrig ler. Jag somnar, drömmer om honom som jag alltid gör. Hör väckarklockan på avstånd men vill inte vakna. Går upp tillslut med denna ljuva varelse i mitt huvud. Han som tar upp varje sekund av min dag, äter upp all min energi. Han som jag aldrig kommer få… På grund av 40 jävla mil.

Skriven av: Terese