Han va min!

jag glömmer aldrig ditt leende eller dina vackra gröna ögon.
jag kommer aldrig glömma dig, aldrig, aldrig.

vi träffades på ett sätt jag aldrig skulle tro, på Internet av alla ställen och det som förvånade mig mest var vell att du var interestrad.
vi pratade på telefon först en eller två gånger mins inte riktigt men sen så bestämde vi att vi skulle träffas men jag fick inte träffa dig utan en kompis, jag fick aldrig veta riktigt vad du tycket om det.
Min kompis trodde vell att du skulle våldtag mig så hon vägrade låta mig gå själv när hon fick veta att vi skulle träffas.
Det jag kommer ihåg mest när vi träffades va att jag fick dig å skratta det kommer jag aldrig glömma.
Efter vi hade träffast den gången kommer jag ihåg hur orolig jag va om vad du skulle tycka om mig, men det jag också kommer ihåg va att du sa att du tycket jag var fin.
Dom orden ekade i mitt huvud hela dagen när jag var i nacka med min klass, hela natten också det kändes så skönt att prata med mina kompisar om dig och om hur jag kände.
Dom var glada för min skull, att jag hade hittat någon, någon som kunde älska mig för den jag var.
Du ringde mig ofta, vi pratade i timmar om allt och alla. Det var så underbart att ha någon, någon som respekterade mig och älskade mig för mig.
Jag mins också när vi träffades andra gången, den gången var speciell för mig för det var då jag blev kysst för första gången. Det som var underbart det var att det var du som gjorde det.
Kommer du ihåg den där tanten? Hon frågade oss om något årtal och det stod där på stolpen jag kom ihåg att du kollade upp och sa talet. Hon sa att det var ett mvg tror jag.
Sen när hon hade gått så satt vi å skrattade åt det ett bra tag, kan fortfarande skratta åt det när jag tänker på det idag. Men sen var du tvungen och gå fast jag inte ville riktigt fast jag sa inget, direkt efter vi skildes åt så ringde jag nattha och sa vad som hade hänt.
Nattha och jag gick ut och snackade, jag var så glad att det äntligen hade hänt mig.
Vi träffades några gånger till efter det, men den sista gången kommer jag ihåg allra mest.
Du gjorde nått jag inte kommer glömma, för det var oförglömt men det var en upplevelse, jag mins när du skulle gå. Jag ville inte, jag ville att du bara skulle stanna ett litet tag till hos mig, så jag kunde få ligga ett tag till i dina armar. Men du var tvungen att gå.

Det var sista gången vi sågs, jag fick en dödlig sjukdom fast kom ur det, jag hade inte tiden att träffa dig även fast jag ville. Men vi lätt det bara rinna ut i sanden, vi tog varandra för givet.
Men det sättet du gjorde slut på kändes näst mest, du gjorde det igenom Internet.
Men vet du vad som jag hatade mest av allt, det var det vi hade gjort sista gången vi sågs det känns mest i mitt hjärta. Lika mycket som dina anledningar, en var att vi inte träffades det var bådas fel men det jag fattade minst va att du gjorde slut för jag inte ville ha sex.
Jag trodde du respekterade mig för den jag är men jag hade fel.
Sen så kommer jag ihåg hur du pratade om hur du skulle ta livet av dig, jag blev så lessen varje gång du sa det till mig, det ända jag kunde intala mig var att det var mitt fel ingen anans. Du sa dagen efter du dumpade mig, att du ångrade dig, men jag trodde inte på dig.
Det gick ett tag ungefär ett par månader så fick jag veta att du hade tjej, då sprack allt för mig, jag kunde inte tänka på anat än dig. Du fanns till och med i mina drömmar, men det som kändes mest var att jag inte kunde få tillbaka dig. Men så dumpade du henne och började prata med mig, jag bröt ihop igen.
Jag hade spelat så stark tyckte jag framför mina kompisar men det spelade ingen roll jag ville ha tillbaka dig till varje pris. Så vi började snacka om att försöka igen, jag trodde också vi skulle testa igen men du bara ignorerade mig av någon anledning.
Jag trodde det skulle bli du och jag igen, att allt skulle vara perfekt fast jag hade fel…

För du ignorerar mig fortfarande.

Skriven av: Sofia