Inget namn än (Del 2)

Han stirrade på mig när jag kom närmade och var jätte nära honom när jag gick in i det andra rummet och jag var helt stel och hjärtat bultade hårt mot bröstet och jag kunde pusta ut när jag satt mig i soffan. Jag bläddrade mellan kanalerna och det var inget kul på någon av dem och så var det mesta danska. Jag bestämde mig för att titta på en såpa på fyran. Det var sämst och jag höll på att slumra till och det gjorde jag. Jag vaknade hastigt av att några i matrummet skrattade så att hela huset skakade. Jag tittade bakom mig in i rummet och alla satt kvar förutom att barnen verkade ha gått och lagt sig men Adam var borta! Jag vände mig om igen och fick av en förskräckelse syn på att han satt i den andra soffan och tittade på mig. Jag blev så rädd att jag skrek till och nästan flög upp i taket. ”Förlåt att jag skrämde dig!” Sa han och log. ”Det gör inget, det var mer dem som skrämde mig”
”Ja, dem har nog druckit en nypa för mycket” sa han och log ännu mer. ”Ja, Dem väckte mig ju svarade jag irriterat”
”Du slumrade visst till” sa han och log hela tiden. ”Så är det du som är, Sandra Johnsson” fortsatte han. Jag flyttade mig lite närmare honom. ”Adam Andersson” sa han räckte fram handen. Jag tog tag i den och den var skär och stor. ”Hörde från mamma att vi träffats förut för länge sedan” sa Adam sedan. ”Samma här” sa jag och log förtjust. ”Trevlig historia” sa han. ”Verkligen” svarade jag och tittade honom i ögonen. Vi tittade på varandra jätte länge och jag avbröt det sedan och tittade istället på tv: n Det var lite genant att titta på honom sådär och det verkade han också tycka. Men jag kunde inte låta bli för han var så otroligt söt.
Han ögon var så mörka och håret var vågigt och han hade en sidenkavaj och en vit t-shirt under. Jag rodnade av att se på honom. Vi tittade på varandra igen och efter en lång stund reste jag mig hastigt. Jag log igen åt honom. ”Dags för mig att sova” sa jag. ”Samma här” svarade han och reste också på sig. ”Vilket rum har du?” Frågade han innan jag hann rusa ut ur rummet. I Enrummet på övervåningen. ”Okej, jag bor här vid matsalen” sa han och pekade ditåt. ”Lycka till med att sova” sa jag och fnittrade. Jag får väl be dem hålla käften då. Han verkade ha humor vilket var bra för jag älskade människor som var roliga. Jag skrattade och vinkade lite med handen och gick upp för trappan när han stod kvar där stel som en pinne. Jag gick in i rummet och låste dörren efter mig. Jag slängde mig glatt på sängen. Semestern skulle inte bli ett helvete. Jag hade träffat en underbar kille. Det var ett mirakel att världens snyggaste kille var här just nu i denna tidpunkt när jag behövde honom. Nu kändes som om veckan skulle bli ett paradis eftersom jag antagligen skulle umgås med honom hela tiden. Han hade nog också behov av någon i hans ålder. Han tyckte säkert också att när han åkte hit att det skulle bli jätte tråkigt. Jag bäddade sängen och packade upp några saker och sedan gick till sängs. Jag kunde inte sova för jag tänkte på Adam. Jag rös av att tänka på honom, rös i hela kroppen. Undrar hur gammal han är? Han såg ut vara i samma ålder som jag. Tillslut somnade jag och sov en djup sömn. Fort jag vaknade så flög jag ur sängen som en fågel och fixade till mig. Sminkade mig vardagligt och lät mitt blonda hår vila på ryggen. Jag gick ner och det verkade som om alla var mitt uppe i frukosten. Jag tittade in i matsalen där alla satt och åt. Adams dörr stod på glänt. Jag struntade i frukosten och satte mig på stentrappan och lät solen steka mot ansiktet. Mamma kom ut på verandan.
”Hej lilla vän, har du sovit gott? Frågade hon och tittade ner på mig.
”Himmelsk” svarade jag och tittade upp på henne.
”Vad bra hjärtat” sa hon och tänkte gå in igen. ”Vänta!” Sa jag och sträckte fram handen. Hon gick tillbaka till mig. ”Jag pratade med Adam igår” sa jag och log.
Vad kul. Är han trevlig?
”Otroligt trevlig” svarade jag. ”Han verkade väldigt attraktiv när jag hälsade på honom igår. Vuxen för sin ålder. Otroligt lång” sa mamma och lyfte på ögonbrynen.
”Och vad kul att du har någon att umgås med i veckan” fortsatte hon och gick sedan in igen.
När jag hade suttit på trappan en stund satt plötsligt en liten flicka bredvid mig. Hon var jätte söt. Hon hade en vit mössa och en rosa klänning och hon satt där och log mot mig som en liten ängel. ”Hej på dig” sa jag och vinkade. Haj! Utbrast hon och vinkade med sin lilla hand. Britt, Adams mamma kom rusande ut på verandan. ”Sally, Sally!” Sa hon och fick sedan syn på oss. Där du ju lilla buse, sa hon och bar upp flickan. Det var Adams syster. Det förstod man ju, Hon var ju så söt! Som sin bror. När jag fick Adam i tankarna rös jag. Jag var lite spänd på att träffa honom igen.
”Hon smiter visst iväg” sa jag och tittade på lilla Sally och reste mig upp.
”Du är väl Sandra, har jag rätt?” frågade hon mig.
”Ja det är jag de” sa jag och klappade Sally lätt på huvudet.
Ja, jag hörde mycket om dig från min son igår. Jag förstenades. Adam hade pratat om mig. Det måste betyda att han blivit förtjust i mig på något sätt. Det hoppades jag i alla fall. Han blev förvånad och glad att det var en jämnårig här. Fortsatte hon.
”Samma här” sa jag och bet mig läppen.
”Och du vet väl om att ni har träffats förut?” Frågade hon sedan.
”Japp, den historien fick jag höra igår” svarade jag.
”Adam också faktiskt” sa hon och skrattade lite. Sally började skratta också som om hon förstod vad vi pratade om.
”Men jag vet inte var min prins har tagit vägen. Jag måste gå och kolla om han fortfarande ligger och sover, han är en riktig sömntuta” sa hon sedan.
Jag började skratta och hon också, och Sally såklart.
Om Adam hörde vad Britt sa så skulle han nog skämmas ihjäl. Det skulle i alla fall jag göra om det var min mamma som pratade om mig sådär för honom!
”Jag går och kollar till honom” Sa hon och gick in. Jag blev stående där och visste inte vad jag skulle göra. Jag var klädd i rätt kläder för solen. Korta vita, tajta jeans shorts och ett vitt linne med dragkedja på ryggen. Gustav kom springande mot mig från trädgården. ”Kom Sandra” sa han och drog ned mig in. ”Vad är det” tjöt jag och försökte få bort honom men jag var tvungen att följa med in. Vi gick till läskautomaten och han mutade mig att ge honom fem kronor för en burk läsk.
”Du vet ju att du inte får dricka läsk så här dags” röt jag till honom.
Jag fick nog av honom och skrek åt honom att hålla käften och då började han böla och sprang iväg. Jag hade ju mina trick. Jag skrattade ondskefullt gick mot verandan och kunde sätta mig på trappen igen.
När jag kom ut såg jag att någon satt på trappan redan. Det var ju Adam.
Gud, jag vågar inte sätta mig där. Jag kunde ju skämma ut mig på något sätt men jag ville att han skulle lägga märke till mig ändå.
Jag fick en ide. Jag kunde gå och hämta handduken. Jag gick mot honom och nedför trappan.
Jag vände mig om och tittade på hans nyvaknade ansikte. Den förvandlades från en nyvaken tonåring till ett ansikte med ögon som täckte hela ansiktet. Han blev nog allt förvånad av att se mig.
”God morgon” sa jag och log mot honom.
”Tjena” sa han och log ännu mer tillbaka. Jag gick vidare och hämtade handduken. När jag kom tillbaka satt han kvar där och tittade upp i den blåa himlen.
”Fint väder” sa han. ”Ja otroligt skönt idag” svarade jag och log åt honom.
”Hänger du med och badar sen. Här kan man ju inte hänga hela dagen. Hur tråkigt som helst ju” forstsatte han. Han ville umgås med mig. Det var underbart att ha fått någon lite vuxen här. Det var ju på så sätt ett ställe för små barn och vi passade inte in här.
”Visst, det är ju inte kul att vara här bland alla jobbiga snorungar” svarade jag lutade mig mot en bil.
”Nej, eller hur” höll Adam med mig och han verkade betrakta mig. Han kollade in mig från topp till tå. Jag stod bara där som en fåne och lät honom få kolla på mig.
Det hade jag inget emot att han gjorde. Jag gjorde ju det själv. Jag kunde i alla fall inte låta bli att titta på honom när han var i närheten. Om han kom in ett rum skulle rummet skina upp allt stanna upp. Precis som i en tonårs film, när den vackra tjejen som var populärast på Highschool kom gående och då stannar allt upp och alla tittar på henne i ca fem sekunder.
Sådana filmer hatar jag men alla mina kompisar älskar såna filmer och ibland när vi ska hyra film så visar dem alltid upp en av dem absolut töntigaste tonårs filmer. Jag ber dem på mina bara knän att inte hyra den. Dem var ju så töntiga. Jag kunde se dem när jag var typ 13 år men nu är jag för vuxen för sånt. Jag är den vuxnaste tjejen av tjejerna i mitt gäng. Ibland tar dem mig som en gud. Dem vet att jag är klyftig, vet som är rätt och fel. Jag pluggade alltid stenhårt inför proverna och fick nästan alltid högsta betyg. De viskade till mig vid varje prov till exempel: ”Vad är svaret på fråga 12?” , Det sa dem alltid och jag var tvungen att tala om annars skulle dem bli sura och kalla mig subba eller Bitch bakom min rygg resten av terminen.
Nu återgår vi till samtalet med Adam. Som sagt, vi stod och stirrade på varandra. Igen….
Jag stoppade det och gick upp för trappan.
”Om en timme” sa Adam sedan och tittade på mig.
”Det blir bra” svarade jag slängde bort lite hår som fallit ner mot mitt bröst och gick sedan in.
Jag åt lite frukost och sedan gick jag till mitt rum för att ta på mig badkläderna under de vanliga. Jag var pirrig inför träffen med Adam, eller vad ska man kalla det egentligen?
Dejt? Hm, nej.
Vi var ju dem enda tonåriga och det fanns ju inget annat att göra ändå. Ingen annan att umgås med. Bara töntar. Vi skulle väl bara umgås och lära känna varandra. Alltså bli kompisar. Jag kan ju inte förvänta mig att han skulle vilja ha mig bara för jag är tjej på en gång. Han verkar inte vara den sortens kille som är besatt av tjejer som en del andra snygga killar är.
Killar som kan få vem dem vill. Som Adam till exempel.
Typ alla såna killar har flickvänner hela tiden. Fort det är slut med en så har dem en ny på en gång. Han var så vuxen på något sätt men jag vet ju inte hur gammal han är i för sig.
Om han typ skulle vara 20 eller 25 skulle jag inte bli förvånad.
Det är ju möjligt att han kan vara så pass gammal. Han ser ju jätte vuxen ut.
Otroligt manlig! Allt en kille ska ha. Lång, muskulös, rolig och otroligt läcker.
Jag hade glömt bort tiden lite. Det var bara tio minuter kvar tills vi skulle gå och bada.
Jag låg på sängen och hade fjärilar i magen. Jag skulle ju knappt kunna titta på honom.
Jag bara rodnade hela tiden.
Nu var det dags. Ingen återvändo, jag kan ju inte bara skita i honom.
Aldrig att jag skulle göra det ändå, jag ville ju vara med honom. Han var ju så trevlig.
Jag gick sakta nedför trapporna men jag ville komma ned men ändå inte.
Jag var så himla nevös men det gick över lite när jag väl klarat gå ner för trappan.
Jag fick syn på Adam som stod och pratade med min mamma på verandan.
Han mamma och min!
Helvete, nu ville jag gå in på toaletten och dränka mig i handfatet.
Men jag gick raka vägen framåt. Men när jag såg vad Adam hade på sig så höll jag på att svimma. Han hade en helsvart skjorta som var hel uppknäppt så man såg lite av hans mag rutor och mörkblåa badbyxor.
Vad pratade han om med min mamma? Jag hade lust att gå fram och hugga henne i halsen och säga att hon förstört mitt liv, men det gjorde jag inte som tur är. Jag är ingen psykopat heller. Adam fick syn på mig när jag var på väg mot honom. ”Hej!” Sa han och log sådär gulligt igen som han alltid gjorde åt mig. Jag hälsade tillbaka och tittade ilsket på mamma. Adams mamma satt bredvid och log mot oss när vi stod bredvid varandra tysta. Sally satt i hennes knä och skrattade.
”Vart ska ni ta vägen?” Frågade mamma när vi äntligen klarat oss ner för trappan trots min nervositet eller rättare sagt våran nervositet.
”Vi ska gå och bada” sa jag irriterat.
”Jaha, så ni har blivit vänner nu” sa Adams mamma och blinkade med ena ögat mot mamma.
Han himlade med ögonen och mumlade: ”Ja” och sedan en djup suck.
Vi började gå och jag hörde dem prata. ”Dem blir väl lika fästa vid varandra som förra gången” sa Britt.
”Dem ser ut att vara gjorda för varandra” sa mamma sedan.
Gjorde vi? Jäklar, hoppas mamma har rätt. Vi kom ut på gatan och gick sedan in på den gulliga lilla vägen.
”Jag har glömt att fråga ju.” Sa jag Adam tillslut när vi varit tysta en stund.
”Hur gammal är du?” Fortsatte han tittade nyfiket på mig.
”Jag är 17.” Svarade jag och log åt honom. ”Aha, då är vi nästan lika gamla. Jag är 18.” Sa han sedan och såg lättad ut på något sätt. Från spänd till avslappnad vilket jag också blev.
Jag var rädd att han typ var 7 år äldre eller något. Vi kom ner till lekplatsen där det sprang massa barn och det var runt tusen personer på stranden. Vi suckade i takt när vi stod och tittade ut över folkmassan på stranden. ”Jag hatar när det är så mycket folk” sa jag irriterat.
”Samma här, Hoppas det inte är massor av småbarn överallt för vi har ju nog av dem i huset” Sa Adam och såg väldigt arg ut. Gud, han var sexig när han var arg. Okej nu ska jag sluta med där snacket om honom. Det lät ju som om jag var kär i honom, vilket jag inte var.
Aja, vi får nöja oss med det här” sa han och vi gick och vi letade upp en bra plats att sitta.
Vi hittade en plats lite avskilt från den värsta folkmassan.
”Vad ska du hitta på när du kommit hem?” Frågade jag Adam.
”Jag ska nog jobba. Jag sparar ihop till en bil.”
”Har du körkort?” Frågade jag sedan.
”Ja, jag fick det strax efter jag fyllt år. Men vad ska du göra själv resten av sommaren?” Frågade han. ”Jag ska också jobba. På min syrras jobb, Kungsgatan i Stockholm.”
”Vi får väl se till att njuta av friheten nu då” sa Adam och log stort. Jag log tillbaka och vi började skratta. Jag trivdes med honom. Jag kände mig inte alls blyg och jag skrattade åt hans skämt. Plötsligt kom det några och satte sig en liten bit ifrån oss. Det var två tjejer i 14 års ålder som fnittrade oavbrutet så man höll på att bli galen. Adam tittade på dem och suckade och jag såg irriterat på honom och han skakade på huvudet. Vi ville ju vara ifred och snacka och så kommer dem där fnittriga tjejerna och förstör. Dem stirrade på Adam hela tiden och viskade till varandra. Jag tyckte det var jävligt irriterande. Jag vill ju vara precis ensam med honom.
”Vill du ha en läsk?” Frågade Adam från arg till jätte glad när han tittade på mig igen.
”Gärna!” Sa jag och han reste sig. ”Fanta?” Frågade han som om han visste att det var min favorit läsk. ”Ja, hur kunde du veta det?” svarade jag.
”Det är min favorit dricka också och kände på mig att det var din med.” Jag skrattade och han också och sedan gick han iväg till kiosken. Tjejerna stirrade på honom när han gick förbi och sedan på mig och jag tittade på dem ilsket. Jag hade lust att säga: ”Sluta glo på honom, han är min.” Han kom tillbaka efter en stund och massor av tjejer han gick förbi glodde på honom. Som om han var en kändis eller något men när de skulle få syn på mig blir dem besvikna.
Haha, jag är med honom! Kunde jag skrika till dem. Han gav mig läsken och sedan pratade vi mer om hur vi bor och om familjen. Helt plötsligt började en av tjejerna stört garva precis när jag tog en klunk dricka och satte i halsen.
”Fan, nu drar vi!” Sa Adam irriterat och drog upp mig. Han höll i min hand löst och sedan släppte han när jag kommit upp. Vi gick lite längre bort på stranden och satte oss nära ett äldre par. Dem skulle nog inte störa. Jag tog bort mina vanliga kläder för vi skulle nog strax bada.
Adam glodde på mig när jag satt i bikinin. ”Bada?” Frågade han när han hade lyckats slita blicken från mina ben eller vad han nu stirrade på. Jag nickade glatt och vi gick mot vattnet.
Det var jätte skönt i vattnet och vi skvätte på varandra och skrattade.
Vi slängde oss på marken skrattande efter att vi badat jätte länge. Jag var dödstrött och somnade nästan när jag låg bredvid Adam och tittade upp i himlen.
”Det är kul att vara med dig” Sa han. ”Det tycker jag också och det var bra att du följde med ner med din mamma på semester för annars skulle jag dö av rastlöshet.” Sa jag.
”Ja, jag med!” Höll Adam med och skrattade lite. Vi bestämde oss för att gå tillbaka till huset för det var väl lunch snart.
När vi kom upp för verandan kom Sally springande och skrek hans namn.
Han bar upp henne och pussade henne på kinden. ”Har du tappat bort mamma?” viskade han och gav henne en eskimå kyss och log.
”Mamma borta! ” Svarade hon och skrattade. Vi skrattade alla tre och våra mammor kom ut på verandan. ”Hade ni det trevligt på stranden?” Frågade min mamma.
”Din dotter är fantastisk!” Sa Adam i mun på mig. Mitt hjärta stannade. Vad sa han?
Han tycker jag är fantastisk. Britt tog Sally och hon började gråta. Hon ville hellre vara i sin brors famn. Åh, jag bara rös när han la handen om min axel.
Vi kände knappt varandra med det kändes som vi känt varandra hela våra liv.
Han verkade gilla mig och jag gillade honom.
Britt och mamma stod och log mot oss. Det visste hur det var när vi träffades förra gången och förstår väl att vi skulle bli lika fästa vid varandra den här gången också och det verkade som dem ville att vi skulle det. Vi kanske var gjorda för varandra. Det verkade så.
”Jag måste gå och byta om.” Sa jag gick iväg. Det kändes konstigt när han höll om mig fast ändå jätte mysigt men vi hade ju knappt känt varandra ens en dag.
Jag gick upp trappan in på mitt rum.

Skriven av: Sandra Trankell