Publicerat
Kategori: Novell

Jag avskyr myror! - (ett minne)

Jag avskyr myror, när jag var yngre så tyckte jag att det var jättekul att trycka ner en smällare i deras bon längst trottoarkanter. Desto större smällare desto roligare var det. Idag brukar jag hälla kokande vatten i springorna mellan plattorna på altanen. Jag klarar helt enkelt inte av att se dem krypa omkring i min närvaro. Det som är intressant är att jag vet vad min fobi eller vad man nu vill kalla det kommer ifrån. Jag var väl omkring fem år när det hände. Det som har gjort mig till myrornas nemesis numer ett. Det var hos min farbror, i hans hem i Kristvallabrun ca fyra mil utanför Kalmar som mitt olyckliga möte med en trädmyra hände. Min fyra år äldre syster och jag hade gått ut i skogen som låg runt huset. Det var läskigt att gå in i skogen där i jämfört med de skogsdungar som fanns hemma. Det här var ju en riktig skog som man kunde gå vilse i om man gick för långt från huset. Som tur var så hade jag syster med mig, men inte trodde vi att det skulle vara de små stackarna som klättrade upp och ner längst trädens stammar som skulle jaga ut oss från skogen. I vilket fall som helst så kände vi snart att det började killa längst benen och såg där hur myrorna, inte en utan flera stycken samtidigt hade börjat klättra upp för våra ben. Hoppande började vi slå bort dem från benen samtidigt som vi sprang ut ur skogen. När vi berättade vad som hänt så skrattade alla åt oss, dom tyckte det var hur kul som helst, men det tyckte inte jag. För mig kändes det som om myrorna fortfarande kröp på mig. Efter ett tag så fick jag på ett mycket påtagligt sätt rätt i den känslan. Helt plötsligt så sved det till i mitt skrev, vilket fick mig att skrikande springa till min mamma. Som självklart undra de vad som stod på, höll hela världen på att gå under eller vad, så som jag skrek. När hon lyckades – av mina rörelser och skrikande – förstå vart det gjorde ont, så drog hon snabbt ner mina kortbyxor och kalsonger. Och där satt den, en för mig nästan gigantisk myra hade bitit sig fast på min snopp. Kan man komma ifrån en sådan sak utan några som helst men, jag tror då inte det. Nu när jag som vuxen sitter och tänker tillbaka på denna händelse så kan jag knappast låta bli att fundera på vilka konsekvenser det får hos barn som upplever krig. Min upplevelse var ju inte så alvarlig men den fick som konsekvens att jag har en starkt ogillande känsla inför myror. Mer än så tänker jag inte säga innan jag börjar predika, vilket bara blir oerhört irriterande.

Skriven av: kent Gröhn

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren