Kärlek & Hat

Lena Wilhelmson är på väg hemåt i sin bil. Hon jobbar natt på hemtjänsten, men känner sig lite dålig och ringde därför in en kollega för att få komma hem och kurera sig.
Klockan är 01.30 på det nya dygnet som är lördag.
De sover nog hemma nu. tänker Lena.
Lenas man Bosse har jobbat kväll och slutade 23.00. Lena ringde hem och kollade så att han kommit hem, det var barnvakten, Martina, som svarade och sa att Bosse ännu inte kommit hem. Då var klockan 23.30 men det kanske var mycket trafik då. Han brukar vara hemma vid 23.20-tiden. Martinas mamma Johanna och Lena är arbetskamrater, därför blev det naturligt att Martina blev tillfrågad om hon ville tjäna lite extrapengar då och då som barnvakt. Det ville hon gärna och hon har varit hos dem varannan vecka i drygt tre månader, då Bosse jobbar kväll. Det fungerar bra mellan henne och barnen och Bosse och Lena är mycket nöjda med Martina som är en snäll och trevlig tjej.
Lena ringde igen 23.45 och då hade Bosse precis kommit innanför dörren och skickat hem barnvakten, det hade varit mycket trafik när han åkte hem, därför hade det tagit längre tid än vanligt. Lena hade inte sagt något om att hon kände sig dålig och funderade på att åka hem, det skulle bli en överraskning. Hon längtar verkligen efter Bosse, de har inte träffat varandra så mycket den senaste veckan, Bosse har jobbat och Lena har börjat på sin fjärde och sista natt för den här perioden. Hon har kommit hem vid 07.30 men då har Bosse och barnen inte varit hemma. Barnen går på dagis, de börjar klockan 07.00 och Bosse har varit på konferens hela veckan från klockan 08.00 till det var dags för honom att åka till jobbet, de har bara pratats vid i telefonen. Nu är det alltså tidig lördag morgon, och de kommer att ha hela helgen och måndagen för sig själva för barnen ska till farmor och farfar under förmiddagen och kommer inte hem förrän på måndag eftermiddag.
Det ska bli skönt att få vara lite ifred nu när jag inte mår bra, det känns som om jag har feber, jag fryser så. tänker Lena.
Lena kör upp för vägen som leder till deras femrumsvilla, då plötsligt stannar bilen, hon låter den rulla mot vägkanten.
- Jävla bil! säger hon och försöker starta den, men den startar inte. Bensinmätaren visar på noll.
Typiskt, att jag skulle glömma tanka, men tur i oturen att jag tog mig hem. säger hon tyst för sig själv.
Hon stiger ur bilen och tar med sig sin väska. Det är bara 25 meter upp till huset, hon går i rask takt, hon mår dåligt och vill skynda sig in. Hon ser att det lyser i hallen, tydligen hade Bosse glömt att släcka när han gick och la sig.
Älskade Bosse, alltid lika disträ. tänker hon med ett leende.
Hon drar sig till minnes då de träffades första gången, det var på en dansrestaurang. Hon var där med väninnan Gunilla, hon ville egentligen inte åka dit, hon har aldrig förstått sig på dessa raggningsställen för medelålders män som beter sig som ungtuppar i en hönsgård. Men hon lät sig övertalas som alltid, denna lättlurade Lena som då var 33 år och mitt uppe i sitt arbete. Hon hade ingen tanke på att vare sig skaffa man eller barn, då dyker han upp med ett charmigt leende och talets gåva. Först var hon ointresserad (mest spelad, för visst var han intressant och rar på sitt lilla sätt om än litet överviktig och betydligt äldre än hon) men hon gav med sig och sedan stod de där med varandras telefonnummer och adresser.
Första gången de träffades på tu man hand var hemma hos honom i villan de nu bor i. De pratade i timmar om allt mellan himmel och jord och de kände att de var själsfränder. Han var 44 år och hade en elvaårig son i ett tidigare äktenskap som sprack för att han jobbade för mycket.
Lena och Bosse förlovade sig efter tre veckors bekantskap, hon blev gravid och när flickan var tre veckor gifte de sig. Lena blev gravid igen och även den här gången blev det en flicka. Lena ville så gärna ha en pojke men man kan inte få allt och nu är de för gamla för att skaffa fler barn, hon är 40 och Bosse 51. Deras barn heter Linn och Tove och är sex respektive fem år.
Ack ja, vad tiden går. De sover sött mina älsklingar. tänker Lena och sticker in nyckeln i nyckelhålet, vrider om och öppnar dörren. När hon kommer in i hallen hör hon ett välbekant ljud men hon tror inte riktigt på det hon hör. Hon stannar upp och håller andan för att höra bättre.
Jo ta mig sjutton, det ljudet kan man inte missta sig på. tänker Lena och går med snabba steg mot sovrummet. Dörren är stängd. Hon öppnar den försiktigt, taklampan är tänd, i sängen ligger Bosse på Martina som stönar högt, hon håller sina händer på Bosses sidor. Hon ligger på rygg med benen brett isär. Bosse stöter hårt mot hennes underliv och grymtar nästan som en gris. Han svettas och saliven rinner ur munnen på honom. När Lena ser det mår hon illa.
- VAD I HELVETE GÖR NI! skriker hon.
Bosse vänder sig mot henne, stelnar till och kastar sig av Martina och lägger sig på rygg. Martina hasar sig sakta ur sängen, rättar till luggen som hamnat i ögonen, ställer sig upp och börjar plocka upp sina kläder, hon tar på sig stringtrosorna och klänningen, långsamt och liksom trotsigt.
- Jag kanske skulle gå nu? säger hon.
- Det är en mycket bra idé. säger Lena, och när Martina smiter förbi henne lyfter Lena upp Martinas korta klänning och ger henne en riktig smäll med handflatan över skinkorna.
- VAD GÖR DU KÄRRINGJÄVEL?! skriker Martina av smärta och tar sig för baken.
- Jag ska tala med din mamma och pappa om det här. säger Lena.
- Det skiter väl jag i, jag ligger med vem jag vill så det så.
- Det kan du göra men inte med min man inte, där går gränsen. Snorunge!
- Jävla kärring! säger Martina och lämnar dem.
- Hur ska du förklara det här nu då? frågar Lena.
- Missförstå inte det här. börjar Bosse.
- Hur länge har det pågått, det är väl inte första gången förstår jag, för varje gång Martina har kommit hit för att se efter barnen har hon bara klätt sig sexigare och sexigare, jag förstod att nåt var på gång men inte trodde jag att du i din ålder skulle ge sig på en ung tjej, hon är bara 16 år. Hur kunde du? fräser Lena.
- Jag vet inte. Hon lurade mig. Jag är ledsen Lena men jag kunde inte motstå frestelsen. Hon är snygg och ohämmad och hon var oskuld.
- Just det. Var oskuld! När fick du äran att ta den då?
- För två månader sedan, ungefär.
- Två månader sedan. Så länge sedan. Att du inte skäms?
- Du måste förstå min situation, Lena, jag börjar bli gammal och jag vill veta om jag har någon chans hos det motsatta könet.
- Vi är ju gifta, betyder det inget för dig?
- Jo, men du vet att jag älskar sex och vi har aldrig tid med sånt längre för vi jobbar så mycket.
- Sex är väl inte det viktigaste, vi har ju varandra och barnen, det måste väl betyda något?
- Jo, naturligtvis, men du vet hur jag är.
- Är det någon mer du varit tillsammans med, så vill jag veta det?
- Mo Mo Mona också......
- Vem är Mo Mo Mona nu då?
- Hon på dagis....
- MONA PÅ BARNENS DAGIS! HAR DU VARIT PÅ HENNE OCKSÅ? ÄR DU INTE KLOK? ÄR DET DÄRFÖR HON FRÅGAR SÅ MYCKET EFTER DIG VARJE GÅNG JAG LÄMNAT BARNEN DÄR? OCH ÄR DET DÄRFÖR HON KRAMAR OCH PUSSAR VÅRA BARN SÅ MYCKET? skriker Lena ursinnigt.
- Ja.........
- Åh, jag blir tokig! Vet du hur gammal Mona är?
- Ja, 22 år.
- Idiot!
- Men....
- Hur kan två unga snygga tjejer vilja ha en fet svettig gubbe som du? Jag såg hur du dräglade över Martina och hur det droppade i hennes ansikte av din saliv och svett. Usch, vad jag mår illa. Fy faan!
- De tycker väl att det är spännande med en äldre erfaren man.
- Erfaren? Pyttsan! Äcklig det är vad du är!
- Skulle inte du vilja ha en yngre man?
- Varför då?
- Spänningen.
- Med dig i huset behöver man ingen spänning. Vem vet kanske jag redan har varit otrogen?!
- Med vem?
- Gissa det du.
- Tala om det nu.
- Jag har varit ihop med Lasse på jobbet.
- Sjuksköterskan?
- Ja...
- MED DEN JÄVELN. HUR KUNDE DU? HAN ÄR EN TÖNT! Bosse ställer sig upp i all sin nakenhet, upprörd som han är.
- Tönt kanske men välutrustad.
- Jaså. Det förstod jag ju. Storleken är det viktigaste i alla fall, fast du alltid sagt att det inte spelar någon roll.
- Jag ljög. Den är enorm och fyller hela mitt inre, det du är annat än den lilla prinskorv du har.
- JÄVLA HORA! HUR KAN DU BARA RUMLA RUNT SÅ DÄR? MEN JAG SKA TALA OM EN SAK FÖR DIG! DU ÄR DEN SÄMSTA ÄLSKARINNA JAG HAFT! JAG FEJKADE VARENDA UTLÖSNING OCH DU ÄR INTE MAMMA TILL NÅGOT AV BARNEN! HA! Vrålar Bosse i ursinnighet.
- DU SKA INTE KALLA MIG FÖR HORA. VAD ÄR DU FÖR NÅGOT DÅ? DIN ÄCKLIGA TONÅRSFÖRFÖRARE. HUR KUNDE DU GÖRA SÅ HÄR MOT MIG! GUD VAD JAG HATAR DIG DITT ÄCKEL! JAG SKULLE KUNNA........Jag vet inte vad....................Lena sätter sig på sängen och håller händerna för sina ögon, hon gråter häftigt och hulkar fram:
- Jag som trodde att det var våra barn, vem är mor till dem då? säger Lena och yrar av den höga febern. Hon är inte riktigt medveten om vad hon säger.
- Lena! Det är klart att det är du som är mamma till barnen, vad dum du är, vem hade kunnat föda fram dem i ditt ställe när du var gravid? Och hur ska man kunna fejka en utlösning?! ler Bosse och sätter sig bredvid henne. Han känner på hennes panna.
- Du är glödhet. Du måste ha jättehög feber. Jag ska hämta ett par Treo åt dig. Lägg dig på sängen, snälla. fortsätter Bosse och går sedan ut i köket.

Bosse kommer en stund senare in i sovrummet med ett glas upplöst Treo. Han har tagit på sig ett par kalsonger och en t-shirt.
- Jaså, du har tvättat rent ”junior” efter tonårsjucket?
- Lena. Säg inte så. Jag skäms. Jag gör det faktiskt.
Han hjälper Lena tillrätta i sängen. Han ger henne glaset, hon sväljer glupskt. Hon lägger ner huvudet på kudden, på sin del av dubbelsängen. Bosse sätter sig på sängkanten. De säger inget. Lena tittar i taket och gråter. Bosse vrider sina händer och vet inte riktigt hur han ska börja.
- Jag vill att du lämnar mig nu Bosse. säger Lena stilla.
- Vadå, lämna? Det här är mitt hem också, ja det är faktiskt mitt hus.
- Vi är gifta och halva huset är mitt.
- Då delar vi upp det, jag flyttar inte.
- Du kan väl flytta hem till Måååååååånnnnnnaaaaaaaa!
- Sluta nu Lena. Jag förstår om du vill skiljas.
- Det är ett alldeles för lindrigt straff, mig blir du inte av med i första taget, men jag vill inte ha något med dig att göra. Äckel! Du och jag delar upp huset i två delar och sen ska vi skriva kontrakt.
- Lägg av!
- Om du inte går med på det så ska jag tala om det här för alla, hur du är.
- Vadå hur jag är?
- Att du ofredar våra flickor sexuellt.
- DET ÄR INTE SANT! Så kan du inte göra.
- Vem skulle tro på dig? När du kan ge dig på tonårstjejer så kan du ge dig på barn.
- Det är väl en jävla skillnad!
- Inte inom lagen och jag har lagen på min sida när det gäller att skydda barnen.
- Okej, du vinner. Jag vill inte bli anklagad för något som jag inte gjort eller ens skulle kunna göra. Det vet du väl?
- Jag vet det, men vet andra det?
- Nej, du har rätt. Men du har också varit otrogen.
- Jag ljög, tror du verkligen att jag skulle vilja ha sex med Lasse?
- Varför inte?
- Därför att jag är gift med dig och älskade dig. Vi hade det bra innan du förstörde allt med att leka Don Juan.
- Kan vi inte bara glömma det här och börja om?
- ALDRIG! FÖRSÖK INTE! DET HÄR SKA DU INTE KOMMA OSTRAFFAD FRÅN!
- Tänk på att du har hög feber, du yrar. Imorgon ska du se att allt är bra igen, du behöver sova.
- Jag behöver inte alls sova. Jag börjar känna mig bättre och febern är på väg ner.
- Jag ser det, du svettas som om du hade....
- Älskat?
- Lägg av nu, som om du hade suttit i bastun tänkte jag säga. Jag ska hämta en fuktig handduk åt dig.
Bosse kommer tillbaka efter en liten stund.
- Vad är det för kontrakt nu då? frågar han.
- Hur känns det att ligga med så unga tjejer?
- Jag vill inte prata om det nu. Försök att koncentrera dig på vårt kontrakt.
- Jag ska bestämma vad vi ska se på TV:n, vad vi ska göra, vad vi ska äta, vem vi ska umgås med. Sen vill jag att du säljer din Mercedes och köper en ny bil till mig.
- Men....
- Avbryt mig inte för nu kommer det bästa av allt...du ska bo i Friggeboden.
- Du kan inte göra så här mot mig, Lena!
- Det kan jag visst och så får det bli. För all framtid, du ska aldrig bli fri från mig. Aldrig någonsin, jag ska vaka över dig, vart du än går. När du är på jobbet ska du ringa hem varje halvtimma, för om du inte gör det, så vet du vad som händer.
Bosse känner sig förtvivlad och vet inte vad han ska göra. Följer han inte det Lena säger hamnar han i fängelse för något han inte gjort.
Han kommer aldrig att bli fri. Vad har han att komma med gentemot lagen? Han måste ständigt gå i vetskapen att om han inte gör som Lena säger så kommer hans liv att bli förstört, han kommer aldrig att få träffa sina älskade barn igen.
Det får inte vara så här, jag måste göra något. tänker Bosse. Han känner hat och frustration.
Han beslutar sig att något måste ske snabbt. I ren desperation kastar han sig över Lena och tar strypgrepp på henne och klämmer åt så mycket han kan. Han känner adrenalinet strömma i blodet. Lena kämpar för sitt liv men Bosse är stark och det tar inte många minuter förrän Lena är död.
Han ger henne en örfil.
- Hade du inte kommit och förstört allt, så hade du levt nu, men det går så när man vill ha allt och lite till. Detta habegär. Aldrig vara nöjd med något. Vill bara ha mer och mer. Skönt att det är över. Jag saknar dig inte och jag kommer aldrig att sakna dig. Att ligga med unga tjejer är det bästa som finns. Det är annat än med en slapp kossa som du, käringäckel!
Han går ut från rummet och fram till telefonen och slår ett nummer.
- Hej Mona. Hur är det? Sover barnen? Vad bra. Jada, jag kommer snart, jag ska bara ordna en sak. Jag vet att det tog lite tid men jag var tvungen att avsluta en affär. Jag älskar dig också. Vi ses snart, jag ska bara säga adjö till Lena...nejdå...hon tog det bra, hon visste att något var på gång. Hon röker i sängen nu igen....jo hon mådde dåligt och kom hem tidigare. Hon röker alldeles för mycket tycker jag och det kommer att bli hennes död, det har jag alltid sagt men hon lyssnar inte som vanligt................

Författare:

Publicerat

Dela: