Leo hjärta thea (first)

Leo hjärta Thea.

Det är kallt. Jag fryser.
Ljuset kommer och går. Det smärtar när ljuset kom. Handen, som jag inte ser, smärtar. Försöker titta på den, men lyckas inte komma på vad man ska göra för att lyfta den.
Sen blir det ljust länge. Någon står över mig. Nått mörkt. Jag ser en hand närma sig. Tre fingrar, sen mörkt igen
Någon nära mig. Varm andning. Våt. Fuktig. Skakas, skakas. Någon slår till mig. Hårt.
Då blir det äntligen ljust och jag ser den mörka gestallten. Hans ögon vandrar över mig.
” Tog du nått?”
Min arm. Snälla, min arm. Han måste se min arm. Måste visa mig hur man lyfter den. Det smärtar.
” Tog du nått... Va´ fan tog du?”
Jag försöker skaka på huvudet. Men hela kroppen följer med, så jag vrider mig bara fram och tillbaka. Som en larv. Han sitter på huk nu. Han frågar, skriker inte längre. Trevar efter min hand. Äntligen.
” Vad har du gjort med handen?”
Försöker röra mina läppar, det gör ont.
” Vad har hänt med dig?”
Han smeker mitt hår
” Vad har hänt med dig?” upprepar han tyst.
Han bär upp mig. Bär mig långsamt längs de våta gatorna.

När jag sedan vaknar har jag glömt allt. Jag känner smärtan,
men jag har glömt allt.
Jag ser ett rum. Ett sovrum. Visst känner jag igen det. Jag vet vems det är. Men hur hammnade jag här? Det är det jag inte vet.
Dörren öppnas och han kommer in. Frukost på en bricka. Ler glatt. För glatt. Jag försöker le tillbaka.

Han ställer ned brickan på golvet.
Sätter sig på sängen.
Böjer sig fram, kysser mig.
Jag vänta ett ögonlick sen kysser jag honom tillbaka.
Det gör ont.
Han reser sig upp, går fram tilll dörren och stänger den.

Vaknar. Han ligger bakom mig. Hans arm ligger under mig.
Jag känner hans andedräckt i nacken.
Jag vänder mig om, mot honom.
Hans läppar är lätt sammanpressade, ögonlocken fladdrar.
Han är fortfarande varm.

Jag går upp.
Stannar framför spegeln.
Vad har hänt med mina läppar?
Vad har hänt med min panna.
Min arm gör fortfarande ont.

Jag sitter vid hans dator när han vaknar.
Han stöder huvudet i armbågen.
Frågar vad jag gör.
Inget, svara jag.
Han sätter sig upp.
Jag kollar envist på skärmen.

'Du... vad hände... igår?'
'Jag vet inte.'
Han ser fortfarande på mig.
'Hur hamnade du där?'
'Vart...?'
Jag kollar på honom nu. Var låg jag?
'Kommer du inte ihåg någonting?'
'Av vad?'
'Av vad som hände i går kväll.'
'Vad hände...?'

Han sitter i sängen.
Med ansiktet gömt i händerna.
Han andas in, andas ut, andas in.
Och tittar på mig genom sina fingrar.
Tar bort händerna.
'Kommer du inte ihåg någonting?'

Jag reser mig från stolen framför datorn.
Sätter mig ner brevid honom.
'Jag kommer ihåg festen, hos Marcus.'
Jag vet inte vad jag ska säja.
'...Va jag full?'

Han suckar, tittar på mig.
Anklagande.
'Du kan fråga det.'

Jag andas in, andas ut.
'Blev du jättefull?'
Han tittar bort
när han svarar att det blev han väll.
Som alltid.

Jag andas in.
Tar hans hand.
'Varför var du inte med mig?'
Han ser skrämd ut.
Varför var han inte med mig.
Det skrämda försvinner snabbt.
Det byts ut mot hans hat.

'Marcus var med dig.'

'Jag tror han gav dig nått.'
'Säj inte det.'
'Jag tror han gav dig nått.'
'Varför?'

Han suckar, tittar hatiskt på mig.
'Det vet du.'
Han släpper min hand.
Andas in.
Jag tar hans hand igen.
'Det hände ingenting.'
'Hur vet du det?
Du kommer ju inte ihåg.
Du hade ing...'
'Lägg av.'

Jag släpper hans hand.
Han tar inte min igen.

(first)

Skriven av: thea