Livet i allmänhet

Livet i allmänhet

Hon tog ut pillerburken från skåpet och höll den hårt i handen. Var det nu allting skulle ta slut?

Marlene, som flickan hette, gick i 8:an på Minervaskolan i Umeå. Som dem allra flesta tonåringarna så hade hon sitt lilla gäng på skolan som bestod av hennes 4 bästa kompisar som umgicks varje dag. Men en av dem tjejerna stod hon närmast. Hennes namn var Lovisa. Dem umgicks nästan varje dag efter skolan och hade gått igenom så mycket tillsammans. Lovisa hade alltid varit med i hennes mörkaste perioder. Under hela tiden med hennes dåliga relation med sin mamma, alla bråk mellan henne och sin pappa men även alla dem andra nedstämda dagarna som kom utan anledning. Dem hade nu varit bästavänner i 3 år.

Men plötsligt en dag så skriver Lovisa till Marlene via internet att de behövde snacka på skolan imorgon. Såklart så blev Marlene orolig men hon trodde aldrig att det skulle vara så allvarligt. Hon visste att det hade varit konstigt mellan dem två ett tag men hon stängde det ute för att hon hade redan så himla mycket att tänka på.

Dagen kom, den dagen som Marlene aldrig trodde skulle komma. Marlene och Lovisa träffades på skolan dagen efter meddelandet utanför klassrummet. De satte sig på en avvikande plats där dem var ifred. Vet du vad hon sa?

Jag älskar dig inte längre.

Marlene hörde vad hon sa men det var som att hon inte tog in de. Hon trodde aldrig att hon skulle behöva höra dem där orden av hennes dåvarande bästa vän. Men hon antog att Lovisa helt enkelt blev less på att alltid behöva vara där för henne. Marlene kände sig så dålig efter den där incidensen, när inte ens hennes bästa vän ville vara med henne längre. Men hon accepterade det helt enkelt.

De hade gått 10 minuter sedan hon sa orden och Lovisa hade gått in på sin lektionen med dem andra tjejerna. Nu var Marlene helt ensam och hon började förstå vad som just hade hänt. Tårarna börja rinna ner snabbare och snabbare. Det var som att det aldrig tog slut. Hon pratade med närmaste lärare och bad om att få gå hem, och det var de hon gjorde.

Det slutade med att hon fick en hemsk panikattack där allting kändes hopplöst och att de aldrig skulle bli bra igen. Marlene for inte till skolan på en vecka efter det. Det var en av de värsta veckorna hon haft. Då har hon ändå haft många dåliga veckor. Men som tur var hade hon sin pappa som iallafall försökte förstå. Han stöttade så mycket han kunde och för första gången så var det ok att hon stannade hemma utan att vara fysiskt sjuk.

Marlene var nu tillbaka i skolan och alla hennes gamla bästa kompisar låsades som att inget hade hänt. De sa inte ett ord om att hon hade varit borta så länge. De sa inte ett ord om något. Det var som att ingenting hade hänt. Dem kollade inte ens på henne. Men hon tänkte att det skulle vara över nästa dag. Men de fortsatte vara likadant. Nu kollade dem inte ens på henne längre. Marlene ville inte ens gå till skolan längre.

Under hela tiden då allt det där skedde hade hon som tur var sin pojkvän Lukas. Marlene var så rädd för att bli lämnad ensam, men samtidigt var de det hon ville för att hon gillade på något sätt att se sig själv lida. Lukas fanns alltid där och fick henne att bli glad igen efter alla dem tuffa skoldagarna.

Lukas och Marlene träffades via internet på ett spel som heter Fortnite. De hade haft varandra på Snapchat i nått år men aldrig skrivit något. Men en dag la han ut på sin Snapchat story att han spelade samma spel och det var då Marlene skrev till han,

Ska vi lira Fortnite tillsammans?

Han svarade “visst” och det var där allt började. Marlene spelade med Lukas och 2 andra killar vid namn Kevin och Tor. Det slutade med att bara Marlene och Lukas var kvar i samtalet. Dem satt och snackade deeptalk i 4 timmar efter det. Sen fortsatte dem snacka i telefon varje kväll. Tillslut träffade Marlene Lukas och hans 2 killkompisar. Dem klickade direkt. Sättet dem kollade i varandras ögon var obeskrivligt. Det var som att dem tittade varandra så djupt in i ögonen och det kändes som att hon kunde kolla in där i all evighet. Hon blev så varm och det pirrade över hela kroppen.

När dem väl blev tillsammans umgicks dem varje dag. Dem blev tillsammans bara efter 1 månad. Dem blev aldrig less på varandra. Marlene hade hittat sin första riktiga kärlek. Det kändes så overkligt. För bra för att vara sant. Hon kände så här “förtjänar jag verkligen en sån här underbar kille”, han fanns alltid där och hon kunde alltid gråta vid hans sida.

Men samtidigt så var allting så hopplöst. En dålig relation till sin mamma som hon inte ens visste anledningen till. Bråk mellan hon och hennes pappa som hon bodde hos på heltid. Gått igenom svåra ätstörningar under hela 7:an. Ätstörningarna hade dock blivit bättre men det var inte helt återställt än. Plus en massa stress på grund av alla skolarbeten och därefter familjen som tjatade om ditten och datten. Alla skulle vara så himla på och hon kände bara för att somna in. Hon kallsvettades varje kväll på grund av all ångest omkring allt. ALLTING var så hopplöst. Förutom Lukas. Men var det värt att leva för? Älskade Lukas verkligen henne?

Hon tog ut pillerburken från skåpet och höll den hårt i handen. Var det nu allting skulle ta slut?

Slut

Författare:

Publicerat

Dela: