Middagen / 1

Middagen / 1

Klockan var nästan elva och Eva hade bråttom. Efter det att tidningen köpt artkeln om uteliggarna hade de bett om en uppföljning av samma tema. Med ett digert kontakt-
nät och med telefonens hjälp hade hon klarat av det mesta föregående kväll. Det hade naturligtvis blivit sent vid skrivmaskinen och det hade varit segt att ta sig upp på morgonen, men nu var hon klar med jobbet och redo att dra i gång med middagen.

Hon hade allting hemma, så det vara bara att sätta igång med förberedelserna. Men först skulle hon ha lite musik. Hon gick ut till grammofonrn i rummet och valde bland skivorna. Erik Nordströms ' Pia ' och ' If I Had You ' med Lou Donaldson passade bra. Nynnande till 'PIA' började hon med maten. Ugnsstekt,rimmat,senaps-
panerat fläsklägg hade hon lovat och det skulle det bli.

Hon sköljde av de bägge läggen under kallvattenkranen, sedan skar hon med en vass kniv djupa skåror i fläsksvålen. Senapen tryckte hon ner i skårorna med knivskaftet. Därefter strök hon mer senap över läggens fläsksidor och över kanterna. Ströbrödet fördelade hon jämt runt om och sedan var de bägge fläskläggen klara för ugnen. Hon tände gasen.

Så var det rotmosets tur. Sex medelstora potatisar, en ganska stor kålrot och tre stycken rejäla morötter. Hon skalade kålroten och morötterna och skar dem i mindre bitar. Sedan hon lagt dem i en kastrull hällde hon i vattnet, bara såpass att det precis täckte rotsakerna. Lite salt, och sedan skulle de koka i tjugo minuter. Nu var ugnen klar. Hon satte in de bägge panerade läggen, stängde ugnslucksn noga och såg på köksklockan. Med en ugnsvärme på mellan 175-200 grader skulle det ta` cirka en och en halvtimma att få de bägge läggen genomstekta och härligt knaspriga.

Nu var det tid för potatisen. Hon skalade dem och skar dem i mindre bitar. När kålroten och morötterna kokat i tjugo minuter skulle hon lägga i potatisen i samma kastrull som dessa, och sedan koka alltihop mycket mjukt, i ytterligare tjugo minuter. - Det skall nog gå bra sa hon till sig själv och torkade av händerna sedan hon lagt de skalade potatisarna, i en skål med kallt vatten.

'Pia' hade för länge sedan slutat att snurra där ute på skivtallriken. Hon gick ut i rummet och fram till grammofonen. Nu var det Lou Donaldsons tur. Hon stannade kvar i rummet, sjönk ner i den djupa fåtöljen, tände en cigarett och försvann in i den härliga balladen. När skivspelaren med ett knäpp slog ifrån, reste hon sig upp och stängde av grammofonen.

Ute i köket hade det börjat att lukta riktigt gott ifrån ugnen. Hon vred ner gasen en aning, både till ugnen och kokplattan där kålroten och morötterna nu kommit i kokning. Köksklockan på väggen visade på tolv. - Han kommer nog vid halv tretiden sa hon till sig själv och slog på radion. Plötsligt tankfull sjönk hon ner på den ena köksstolen. - Det här går kanske för fort! Jag har ju bara känt honom sedan i lördags. Helt klart är att jag är påverkad av den här killen, men jag vet ju inget om honom, bara hans förnamn och att han är sjöman, motorman, tänkte hon. Men hon litade på sina känslor, och hon kände en pirrande värme i hela sin kropp, när hon tänkte tillbaka på lördagsnatten tillsammans med honom.
Men Hasse då! Hur blir det med honom? Hans båt kommer ju hit till frihamnen på måndag! Nej! Hon orkade inta att tänka på det, dessutom var det långt till måndag. Med en suck steg hon upp från köksstolen.

Forts. del /2

Skriven av: Boris Söderberg