Publicerat
Kategori: Novell

Min raka motsats

Det var tidigt på eftermiddagen, trots det hade solen nästan gått ner redan. De sista strålarna för dagen reflekterades och gav snön ett rosa, glittrande skimmer.

Mina skosulor gav ifrån sig ett sånt där knarrande ljus som bara kan framkallas en riktigt kall vinterdag i Lappland. Jag trippade fram så fort jag bara kunde med mina fötter som jag för länge sedan förlorat känseln i. Hakan hade stoppat ner så långt under jackan som möjligt, axlarna var högt uppdragna och händerna långt innanför i ärmarna i täckjackan. Detta var en iögonfallande gångstil, som bara används av stelfrusna tonåringar med för lite kläder på sig i midvinterns Lappland.

Det var en ovanligt vacker vinterdag. Men det lade jag inte märke till. Hur skulle någon kunna begära att en tjej på femton år, som vuxit upp i detta, världens ende skulle uppskatta ännu en eländigt kall dag som denna?

Nej, tänk om man fick bo någon annanstans där det var varmt året om. En stad med discon, stränder, snygga killar i badbyxor och en myggfri värme. När jag blir vuxen ska jag aldrig mer sätta min fot i detta träsk! Hur skulle jag kunna överleva här, när det bara är dans på medborgarhuset en gång i månaden? Öken.

En blå Volvo 142 med tonade rutor och luktgranar hängande i backspegeln svängde ut från en bakgata med en sladd som ställde upp bilens långsida mot snöhögen. Madonnas ”Like a virgin” vrålade ur högtalarna. Bilen nästan hoppade fram av det tunga basljudet på den snötäckta vägbanan.

Jag sträckte på mig och försökte verka ointresserad. I från ögonvrån såg jag att killen som ägde bilen satt på passagerarsidan med en 75:a renat i ena handen och en 2 liters coca-cola i den andra. Det var när allt kommer omkring fredag eftermiddag. Jag höll andan medan de skränade förbi. Någonstans längst inne hoppades jag att de skulle lägga märke till mig. Kanske hälsa eller rent av stanna och fråga om jag ville åka med på några raggarrundor. Men bilen körde förbi som om jag varit luft.

Det var detsamma, intalade jag mig själv. Killarna här är ändå sååå töntiga. . Med Gällivarehäng, keps, skotrar och en gigantisk prilla, som efter en stund alltid rinner ner mellan tänderna. Hur kan man bara klä sig som de gör här? Hallå, har ni hört talas om mode, M O D E? Nej, tänkte väl det.

Plötsligt slog det mig att det var omöjligt för mig att passa in på ett sånt hippt drömställe, som en storstad. Jag, som alltid varit så ful och töntig. Aldrig hade någon snygg kille, utan snus och Gällivarehäng velat vara ihop med mig. Och knappt ens dom. Tänk om jag ändå kunde vara bra på något. Och snygg. Om ändå bara lite söt.

Tänk om jag slapp vara så blyg. Tänk om jag kunde prata inför klassen utan att vara så rädd att jag nästan svimmar. Tänk om jag hade bollsinne och tänk om jag skulle får vara poppis i skolan. Tänk om jag hade råd att köpa nya, snygga kläder. Men det är sorgligt men sant. Jag blev född ful, töntig och helt talanglös. Det är så orättvist. Tänk om jag ändå fått bli född till min raka motsats.

Men från denna håla ska jag en dag. Jag vill ju bli något, vill ju vara någon...

Solen med sina sista röda strålar försvann bakom horisonten. Snart skulle himlen bli helt svart och det enda som skulle lysa upp tillvaron var gatlyktornas dunkla sken. Men i mitt tunga tonårshjärta fanns ingen sol och inga gatlyktor.

Jag var ensam med gatlyktorna, den knarrande snön och ljudet från en raggarbils basdunk som sakta försvann bort mellan snövallarna. Ensam och övertygad om att luftombyte och att få bli min raka motsats var enda vägen till lycka.

Skriven av: Annika Venimore

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren