Motståndaren

(Fristående fortsättning på ”Olycksbådande innebörd”)


Mannen var själv inte medveten om vad han höll på med. Det hans händer gjorde registrerade inte hjärnan. Det var precis så Seth ville ha det. Mannen skulle inte få veta vad som var i görning. Mannen som blivit utsedd av Seth bodde granne men Lena. De var faktiskt goda vänner men det var något som Seth inte tog någon större hänsyn till. Av just den anledningen var det också viktigt att få det att se ut som en riktig olycka. Inte något som han hade arrangerat. Han ville ju inte att Lena skulle få anledning att anklaga honom för något men det här ville han verkligen fullfölja. Det både fascinerade och inspirerade honom.

Seth har mannens hjärna under kontroll. Han får den att göra precis som han vill. Med vana händer och stor fingerfärdighet lossar han muttrar och låskolvar som håller hjulet på plats. Han lossar dem inte helt bara delvis. Meningen är att de ska lossna under resan gång. Bilresan. Han lossar och snurrar dem sista biten, känner på dem trevande och känner sig sedan nöjd. Fullständigt nöjd. Nu kommer de till fullo att fylla sitt skrämmande syfte

Några förbipasserande tittar frågande på honom. Men de kan bara se bilens egen ägare mixtra men hjulen. De övertygar sig själva om att han vet vad han sysslar med. Kanske ska han bara byta hjul för att däcket börjat bli slitet. Det vet inte och bryr sig heller inte för den delen. De går därför vidare genom garaget.

Det är kväll och mannen går upp till sitt. Han går upp genom sidodörren som leder direkt upp till portuppgången. Sedan tar han hissen upp till lägenheten ovanför Lena. Han slår på teven och sätter sig och tittar på ett avsnitt av ett frågeprogram. Klart mycket bättre än alla dessa otaliga dokusåpor som upptar teverutan allt oftare nu för tiden.
Morgonen efter ska han ut och åka på en lång resa som kommer att ta hela dagen. Han tror att hans stora stadsjeep är i perfekt skick. Han tar med sig den tron till sängen och somnar i en lika falsk som trygg förvissning om att allt skulle stå rätt till.

Nästa morgon så vaknar mannen precis planenligt. Han utför sina morgonbestyr och klär sedan på sig. Han tar hissen ner till garaget. Snart sitter han i bilen och snart pockar även det vackra vädret på hans uppmärksamhet. Han förundras över hur vacker en vanlig morgon kan vara. Det är en riktig morgongåva tycker han. Helt ovetande om det som i själva verket väntar honom.

Mannen kör på motorvägen. Han håller en jämn och bekväm rytm. Den stora stadsjeepen är behaglig att köra. Väl ljudisolerad och med fantastisk fjädring och stötdämpning. En bättre bil kunde han aldrig ha valt. Han avverkar ena milen efter den andra. På radion spelar de bra musik. Han är fullständigt avslappnad när han kör och samtidigt lyssnar på de populäraste låtarna i etern just nu. Han är lyckligt omedveten om vad som håller på att hända. Ibland kastar han blickar åt sidan och njuter av den vackra naturen som alldeles för snabbt sveper förbi utanför sidorutan.

Kraftiga muttrar vars uppgift är att hålla hjulen på plast håller sakta men säkert på att ge vika. Det är bakhjulet på förarsidan som nästan omärkligt börjat skaka lite grann. Stabiliteten börjar försämras plötsligt och snabbt. Mannen börjar undra vad som är fel med bilen.

Seth följer händelseutvecklingen med stort nöje. Det här roar honom verkligen. Och snart kommer det att bli riktigt sevärt. Det kommer att bli en riktig upplevelse. Han behöver bara se till att mannen får ett möte vid rätt tidpunkt. Det är inget som bekymrar Seth. Han är väl förtrogen med sin förmåga och ett sådan här uppgift krävde inte speciellt mycket av den. Han hade gjort det förr och det hade varit lika lätt varje gång. Det var med djup tillfredställelse som han såg bakhjulet lossna mer och mer. Inom någon sekund skulle det lossna helt och han hade fångat in en mötande bilist som passade utmärkt i leken. Den mötande bilisten närmade sig snabbt.

En tredje person ger sig in i händelseutvecklingen. Det är en person med starka krafter. Han har följt händelserna från kvällen innan. Han vet exakt vad Seth har i sinnet. Det är ett sinne han känner väl. Ett sinne han känt länge. Det är ett mångfacetterat sinne. Visserligen är det ett sinne som döljer en hel del ondska men där finns också annat. Men just nu är det ondskan som dominerar. Han har inte alltid kunnat stoppa honom och kommer aldrig att kunna stoppa honom helt i framtiden heller. Men nu kommer han att stoppa honom. Det har han bestämt sig för.

I en svag kurva lossnar så hjulet helt. Det far iväg med en hiskelig fart tvärs över vägen till motsatta körbanan. Den mötande bilisten ligger på kollisionskurs med hjulet. Om en bråkdels sekund kommer hjulet att braka rakt in i bilens vindruta.

Den tredje personen ingriper i denna stund. Han får bilisten att rikta uppmärksamheten på ett djur som inte finns. Bilisten får syn på en hare som springer bredvid bilen. Bilisten är rädd att djuret tänker springa över vägen och bromsar därför tvärt. I just den sekunden far ett hjul förbi hans bil med en hisnande fart. Bilisten blir alldeles kallsvettig när han förstår att den missade hans bil därför att han så snabbt bromsat in. Han skänker haren en tacksamhetens tanke och tittar efter den men ser den inte längre. Han har väl sprungit sin väg tänker han men det hade aldrig funnits någon hare.

Seth blir lite besviken när han till slut inser att det inte alls gick som han hade planerat men han grämer sig inte så mycket för det. Tvärtom uppskattar han gott motstånd och han hade just fått det av bästa tänkbara sort. Det är ett motstånd som bara inspirerar honom till att försöka prestera än bättre. Han vet också att han förr eller senare kommer att vinna ytterligare ett slag. Hans motståndare är visserligen svårslagen men kan inte vara överallt på en gång. Den här gången var han det men kanske inte nästa. Motståndarens insatser behövs på många platser därför är det omöjligt för denne att jämt vara där han själv är. Seth ser framtiden an med tillförsikt. Nästan tillfälle kanske uppenbarar sig snabbare än vad han vågar hoppas på.

Lena går hemma helt ovetande om den dramatik som utspelat sig. Kanske är det lika bra det. Hon skulle förmodligen ha reagerat väldigt starkt på det som hänt. Hon skulle ha blivit förskräckt minst sagt. Hennes granne är en bra karl och hon tycker bra om honom. Faktiskt så är nog han och hans två söner bland dem som hon bryr sig mest om. Vid sidan av hennes far, mor och de två bröderna och deras familjer förstås. Alla dessa är personer som hon bara vill väl och därför inte vill att något ont ska hända någon av dem. Lyckligtvis kommer Lenas liv nu gå vidare som vanligt eftersom hennes granne lyckades stanna sin bil och parkera vid vägkanten utan att komma det minsta till skada. Det hade tagit en ände med förskräckelse men han bestämmer sig för att glömma detta irriterande missöde så snabbt som möjligt. Visst kommer det att svida i skinnet och plånboken lite när han blir tvungen att reparera bilen. Men han bryr sig inte så mycket om det ändå. Han är bara glad att han kom undan med livet och hälsan i behåll. Han är också glad att han låtit sina söner sova över hos farfar och farmor. Även om han nu klarade sig helskinnad är han övertygad om att det skulle ha varit en skrämmande upplevelse för pojkarna om de varit med. Nu slapp de få hjärtat i halsgropen som han hade fått. Det är han tacksam för.

Resten av sitt liv kommer han att leva i villfarelsen att det inte var något annat än en ren olycka. Å andra sidan finns det ju heller inga vettiga skäl till att låta honom tro något annat. Att förbli ovetande är absolut det säkraste för honom.

I motsats till Lenas granne har aldrig Seth svävat i ovisshet om något över huvudtaget. Han kommer aldrig att vara ovetande om händelserna runt omkring honom. Till stor del beror det på att han faktiskt själv skapar dessa händelser. Inte alla dock men många nog. Tillräckligt många för att berika hans liv. Han skulle bara tänka ut nästa händelse som kunde berika hans liv. Vem vet kanske kunde det berika någon annans liv också. Man kunde ju aldrig veta.

Skriven av: Ellen