Publicerat
Kategori: Novell

Ni är eftertrupp

- Ni är eftertrupp, håll er 50 meter bakom oss, hade Kapten sagt.
När Olsson och Staafgård konstaterat att de inte var förföljda efter eldöverfallet tog de sig upp på vägen där de andra i gruppen hade burit de sårade. Den terränggående trupplastbilen dök upp från ingenstans och skar av vägen mellan de två och de andra sex i gruppen. Lastbilen tvärstannade och luckorna på sidorna av flaket öppnades. Olsson och Staafgård retirerade snabbt tillbaka in mellan träden medan fiendesoldater hoppar ner från flaket och öppnar eld. Kulorna börjar vina förbi och träflisor och bark regnar ner på dem då Staafgård går ner på knä och börjar försvara elden med sin AK5. Olsson tar stapplande betäckning bakom ett snår och några träd, han släpper sin AK5 och börjar kränga av sig pansarskottet han bär på ryggen.
– Pansarskott! Skriker han till Staafgård som nickar och som nu börjar beskjuta fienden med automateld. Hukandes springer Olsson förbi, slänger upp pansarskottet på axeln. Ute på vägen har lastbilen börjat backa tillbaka då Olsson kommer upp på vägen, går ner på ett knä och siktar in sig på lastbilen. 30 meter bort tittar föraren förskräckt in i mynningen på pansarskottet och sekunden efter hörs en öronbedövande knall när granaten slår in i förarhytten på lastbilen och i ett eldklot slungar den ett flertal meter bakåt. Den svänger åt sidan och välter när den kör ner med ena sidan i diket. Staafgård har tvingat fienden ta skydd med sin automateld men när hans magasin tagit slut börjar de skjuta, precis när Olsson dyker in bakom honom efter att ha kastat det tomma pansarskottet. När Olsson plockar upp sitt gevär och börjar skjuta skriker han till Staafgård:
-Vad gör vi?
-Vet inte, svarar Staafgård samtidigt som han höjer vapnet.

– Skydd! Skriker Kapten när han hör de första skottsalvorna. Alla kastar sig av vägen och tar skydd i diket och de två sårade släpas i skydd. De lyssnar oroligt på skottlossningen och de rycker alla till från knallen av pansarskottet. Bengtsson och Oldin, de två kulspruteskyttarna, väntar in eftertruppen medan resten av gruppen skyndar tillbaka till återsamlingsplatsen. De osäkrar sina vapen samtidigt som de tittar på varandra, nu gäller det. Eldgivningen är nu intensiv och en svart rökpelare reser sig över träden.
-Vad fan är det som händer? Mumlar Oldin tyst för sig själv. Efter några sekunder tystnar skottlossningen något. Bengtsson lyckas precis hindra sig själv från att skjuta när Olsson och Staafgård dyker upp på hans högra sida av vägen. De har lyckats ta en omväg genom buskar och snår och ett halvmeter djupt träsk.
- Kom igen, öka! Skriker Bengtsson. Nu öppnar fienden eld igen och de två i eftertruppen rusar hukandes förbi kulspruteskyttarna som nu börjar spreja skogen framför dem med svepande rörelser. Oldin tömmer snabbt sina 250 skott in i skogen, på vägen syns inga fiender alls. Han börjar förflytta sig bakåt till Olsson och Staafgård som har stannat 20 meter längre ner på vägen. Bengtsson har nu även han tömt sitt vapen och börjar också han retirera. Alla fyra börjar springa allt de orkar för att hinna ikapp resten av gruppen. Bakom dem skjuter fienden sporadiskt men eftersom ingen av dem kan se sina mål genom den täta skogen finner inga kulor sitt mål.





Av: Dannemannen..

Skriven av: Daniel

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren