Novellen om Emma

Emma stod där och grät, grät av lycka. Det var den bästa dagen i hennes liv. Evanescence körde sin sista låt. Dom körde Everybody´s fool som sista låt. Emma stod längst fram. Och Amy Lee hade vinkat åt henne och gjort en slängpuss när hon såg att Emma grät.

Efter konserten kom det fram två män till henne.
- Hej. Du ska få gå in backstage till Evanescence. Sa en av dom.
- Va? Ska jag?! Sa Emma snopet.
- Ja, kom med här. Sa männen och drog med henne ner i en källare. Där hörde man Amy Lees röst. Emma blev varm i hela kroppen. När hon kom ner till deras loge satt Amy där och skrattade.
- Hello sweetheart. I saw that you cryed when I sing for you. Sa Amy Lee.
- Hello. Oh , yes, I love you so mutch. And your music is fantastic! Sa Emma. Hon var inte så bra på engelska. Men hon försökte så gott hon kunde.
- Do you want to have a autograf? Frågade Amy.
- Yes! Sa Emma glatt.
Hon fick autograf på armen av alla och på ett papper. Hon fick en kram av alla och en puss av Amy Lee. Sen gick hon. Denna kvällen skulle hon aldrig glömma!

Nästa dag vaknade hon halv ett på dagen. Hon hade inte somnat förrän tre igår natt. Hon hade legat och tänkt på vad som hände på konserten och allt. Hon var riktigt lycklig.
Det knackade på dörren. Pappa Peter kom in.
- Hej gumman, du har sovit väldigt länge idag. Var det kul igår kväll? Frågade han.
- Ja, och vet du vad? Jag fick komma in backstage och fick autograf och pussar och kramar av hela bandet! Sa Emma glatt.
- Va? Vad häftigt! Visa autograferna! Sa Peter imponerat.
- Titta. Sa Emma stolt och visade upp lappen med autograferna på.
- Oj, vad kul. Men vad ska du göra idag? Frågade Peter.
- Jag ska nog vara med Tilda. Sa Emma. Tilda var Emmas bästa kompis.
- Okej. Men nu får du äta frukost. Sa Peter och gick iväg för att gå på toa.
Emma gick upp och kollade sig i spegeln. Hennes smink var ut kletat och hennes hår var rufsigt.
Hon gick ner och åt frukost. Sen duschade hon för att få bort all hårspray från håret. Sen gick hon upp på sitt rum och skulle ta på sig kläder.
Hon tog på sig en svart tyllkjol, ett par leopard mönstrade strumpbyxor och ett par svarta sönderklippta strumpbyxor över. Sen tog hon sin Evanescence T-shirt på sig. Hon borstade sitt långa blonda hår och plattade det med plattången hon hade fått i julklapp av mormor. Sen tog hon kajalpennan och målade sig svart runt ögonen. Hon tog sin svarta ögonskugga och målade lite över kajalen, och mascara på ögonfransarna. Sen tog hon sitt blodröda läppstift på läpparna. Hon hade gröna ögon. Hon tyckte om sina ögon. Dom var stora och gröna, med långa ögonfransar.

När hon hade sminkat sig målade hon naglarna svarta. Det hade försvunnit rätt mycket sen hon målade dom sist.

Sen ringde hon Tilda.
- Hej det är Emma. Ska vi vara idag? Frågade Emma.
- Hej! Ja visst. Vi kan mötas vid lekparken vid två? Undrade Tilda.
- Visst, vi ses då. Hejdå. Sa Emma.
- Hejdå. Sa Tilda.
Emma gick ner till köket. Där möttes hon av Murrie. Murrie är Emmas kattunge. Hon är vit med en svart fläck runt ögat. Emma tog upp Murrie och började klia henne under hakan. Hon började spinna.

När klockan var kvart i två gick hon till lekparken. Där satt Tilda på en gunga och väntade.
- Hej sötnos! Sa Emma glatt.
- Hej gumman! Sa Tilda. Dom kramades.
- Vad ska vi göra? Frågade Emma.
- Jag vet inte. Vi kan väl gå ner till havet? Undrade Tilda.
- Visst. Men vet du vad? Sa Emma.
- Vadå? Sa Tilda nyfiket.
- Jag var ju på Evanescence konsert igår. Jag fick gå in backstage och fick autografer av allihopa i bandet! Sa Emma och visade armen med autograferna. Lite hade försvunnit eftersom hon duschade innan.
- Ååh, vad fint! Sa Tilda fast hon inte gillade Evanescence.
- Tack! Sa Emma glatt.
- Kom igen, vi badar! Sa Tilda och började springa mot havet.
- Men vi har ju inga badkläder! Ropade Emma snopet.
- Bada i kläderna! Ropade Tilda med ett skratt.
- Men det är väl lite kallt i vattnet? Skrek Emma så högt hon kunde för att Tilda skulle höra henne.
- AAAAAAAAAAH! JA DET VAR DET! Skrek Tilda och skrattade.
- Hahahahahahaha! Skrattade Emma och började springa mot bryggan. Hon tog av sig strumpbyxorna och skorna och doppade fötterna. Det var jättekallt tyckte hon.
- Hur kan du bada?! Sa Emma i ett skratt.
- Det är skönt. Sa Tilda. Dom skrattade hela tiden.
- Kom igen. Hoppa i! Ropade Tilda och började dra i Emmas ben.
- Nej sluta! Hahahaha! Skrattade Emma. Och innan hon visste ordet av det så låg hon i det iskalla vattnet och skrattade.
- Shit vad kallt det är! Skrek Emma och simmade runt.
- Haha! Usch, jag fryser, ska vi gå hem till dig? Sa Tilda.
- Ja, det är närmst hem till mig. Sa Emma.

När dom kom hem till Emma bytte dom om. Tilda fick låna ett par byxor och en T-shirt av Emma. Emma tog på sig sina mjukis byxor och en annan Evanescence tröja.
Sen gick dom ner i köket för att göra varm oboy. Och så la dom fram kakor på ett fat. Medan Emma gjorde oboy kelade Tilda med Murrie och värmde sina händer i hennes päls.


När klockan hade blivit halv sex gick Tilda hem. Då gick Emma upp på sitt rum och sorterade kläder. Först sorterade hon tröjor. Hon hittade tre gamla rosa T-shirtar som hon hade i trean. Dom var fula, dom la hon i högen som hette ”Slänga-högen”. Sen hittade hon ett linne som var limegrönt med en ful barbiedocka på. Det slängde hon också. Sen gick hon över till byxorna och kjolarna. Hon hittade ett par för korta ljusblåa jeans som hon hade haft på sig i fyran, dom slängde hon också. Plötsligt hittade hon ett par jätte små shorts som hon hade i ettan. Hon tänkte att det var väldigt länge sen hon rensade garderoben. Shortsen slängde hon. Hon hittade tre par kjolar. En röd, en grön och en gul. Hon tyckte dom var jätte fula. Dom slängde hon också.

Efter en timme var hon klar. Det blev stor skillnad, och en väldigt stor hög med kläder hon skulle slänga. Den var säkert en meter hög. Hon la alla kläderna i en kasse och gick ner med det till Peter.
- Nämen oj! Varför kommer du hit med massa kläder? Frågade han.
- Dom ska slängas. Sa Emma och log.
- Okej, är det sådana som inte passar eller? Undrade Peter.
- Jajamensan! Sa Emma och sprang upp på sitt rum.
- Men du får komma ner om tio minuter! Då ska vi äta! Ropade Peter.
- Okej! Ropade hon tillbaka.
Hon la sig ner i sängen och läste sin favoritbok. Hon kunde knappt lägga den ifrån sig. Den handlade om en sann historia, om en tjej som blev misshandlad hemma. Den var jätte sorglig. Men hon lyckades lägga den ifrån sig efter tio minuter.

Hon och Peter åt köttbullar och makaroner till middag. Det var gott, tyckte Emma.

Resten av kvällen satt hon i sin säng och läste. Hon var så inne i boken så hon märkte inte att klockan hann bli halv elva. Då kom Peter in.
- Nu måste du sova. Har du läst hela kvällen? Frågade Peter snopet.
- Vadå? Sa Emma och kollade på klockan. Oj, jag har glömt tiden, jag var så inne i boken. Sa Emma med en orolig min.
- Det är lugnt. Men nu får du göra dig i ordning. Sa Peter.
- Okej. Sa Emma och gick in på toan och borstade tänderna och tog bort sitt smink. Sen gick hon in och tog på sig pyjamasen och lade sig ner. Då kom Peter in och sa godnatt.
Hon kunde inte somna. Så hon läste. Hon läste tre sidor, sen somnade hon.
På måndag morgon ringde klockan halv sju. Emma blev sur direkt. Hon hade så dåligt morgon humör. Hon gick upp och tog på sig ett par sönderklippta jeans och ett svart långt linne. Hon hittade ingen fin kofta att ha på sig. Alla var i tvätten. Hon blev ännu mer sur och gick ner till köket och åt frukost.
- Godmorgon. Sa Peter.
- Hej. Sa Emma irriterat.
- Är du sur? Frågade Peter.
- Ja, snacka inte med mig idag, eller inte nu på morgonen i alla fall. Föresten, vart är alla mina koftor? Undrade Emma.
- Dom tvättas just nu. Sa Peter.
- Okej, bra, jag kan inte ha någon kofta på mig idag. Sa Emma irriterat.
- Men du kan ta kavajen. Sa Peter.
- Mm. Sa Emma tyst och gick upp på sitt rum.
Hon tog kammen och tuperade håret så det stod åt alla håll. Sen tog hon hårsprayen och sprayade så det luktade över hela rummet. Hon började hosta.
När hon hade hostat färdigt sminkade hon sig. Hon tog bara kajal runt ögonen och mascara. Hon orkade inte sminka sig så mycket idag.

När klockan blev åtta gick hon ner och tog på sig sina trasiga converse skor och sin kavaj.
- Pappa, jag behöver nya skor! Ropade hon till Peter.
- Okej, vill du köpa nya idag? Frågade Peter.
- Ja, helst, har du kontanter? Undrade Emma.
- Ja, jag har 800 kronor. Hur mycket behöver du? Frågade Peter.
- Ett par converse kostar 600 kronor. Sa Emma.
- Okej, här får du det då. Sa Peter.
- Tack! Sa Emma glatt och gav Peter en kram. Sen gick hon till skolan.

När hon kom till skolan var klockan kvart över åtta. Hon behövde inte stressa, dom började inte förrän tjugo över idag.

Skoldagen var lång idag. Eller Emma tyckte den kändes lång. Väldigt lång. Det var nog för att Tilda inte var där idag.
Dom slutade halv tre. Dom hade matte, SO, NO, Idrott och Engelska idag. Det var dom tråkigaste ämnena tyckte Emma. Hon skolkade från gympan, fast egentligen gjorde hon inte det, hon hade ju ont i halsen. Fast hon sa inget till gympa läraren.

När skolan var slut åkte hon till stan. Hon gick till en sko affär och kollade på converse. Hon hittade svarta som hon tyckte om, dom köpte hon.

Efter en timme på stan gick hon hem och ringde Tilda.
- Hej det är Tilda. Sa Tilda med hes röst.
- Hej. Det är Emma. Varför var inte du i skolan idag? Undrade Emma.
- Jag blev sjuk igår när jag kom hem, för att vi hade badat, hehe. Sa Tilda.
- Hehe okej, men kommer du imorgon? Frågade Emma.
- Jag tror det. Sa Tilda.
- Okej, vad bra! Nu måste jag lägga på, hejdå! Sa Emma och lade på luren.

När hon hade lagt på satte hon sig vid datorn. Hon chattade med Tilda lite, och så chattade hon med Lisa i klassen, och med Rickard, fast han var tönt, han var en plugghäst. Ingen gillade honom. Det var lite synd om honom, för ingen ville vara med honom på rasterna.

När klockan var fem kom Peter hem från jobbet. Emma gick ner för att möta honom.
- Hej pappa! Sa hon glatt.
- Hej gumman! Sa Peter och kramade om Emma.
- Kolla mina nya skor! Sa Emma och visade upp dom svarta conversen.
- Vad fina! Sa Peter och log.
- Tack! Vad ska vi äta till middag? Jag är hungrig. Sa Emma.
- Blir det bra med Wook idag? Undrade Peter.
- JA, DET BLIR JÄTTEBRA! Ropade Emma och hoppade runt i köket.
- Vad bra. Maten är klar om en halvtimme. Sa Peter.
- Okej. Sa Emma och sprang upp på sitt rum.

Efter en halvtimme var det middag. Dom tyckte det var gott.
- Vill du veta en sak? Sa Peter.
- Vadå? Sa Emma nyfiket.
- Det är ju påsklov på fredag. Jag tänkte att vi skulle åka till Stockholm då, om du vill det? Sa Peter och log.
- JAAA! Ropade Emma.
- Okej, men i så fall tar jag ledigt på fredagen, så får du gå lite tidigare från skolan, för tåget går halv två. Och ni slutar två. Så du får gå från skolan direkt efter att ni har ätit lunch. Sa Peter.
- Visst, det blir perfekt. Då kan jag köpa en present till Tilda där med, för hon fyller år på lördagen där.
- Ja, du kan ju köpa något fint, det finns ju flera affärer där än här i Växjö. Sa Peter.
- Ja, tack för maten. Sa Emma och sprang upp på sitt rum. Hon gick in på msn. Tilda var inne, dom började chatta.

Emma | Jag älskar dig Tilda <3: HEEEEEEEJ ÄLSKLING! :D :D :D :D <3 <3 <3 <3 <3

Tilda | Jag älskar dig Emma <3: HEEEEEEEJ SÖTNOOOS! :D :D :D <3 <3 <3 <3 <3

Emma | Jag älskar dig Tilda <3: Vad gör du? :D :D <3333

Tilda | Jag älskar dig Emma <3: Inte mycket. Dudå? :D <3333333

Emma | Jag älskar dig Tilda <3: Okej, jag gör inte mycket. Fick nyss reda på att jag ska till sthlm på påsklovet! Tänkte att jag skulle köpa något till dig där eftersom du fyller år på lördagen. Vad önskar du dig? :D <3333

Tilda | Jag älskar dig Emma <3: Åååh, vad kul! Jag önskar mig typ några strumpbyxor, rosa svarta eller grön svarta, eller några hårspännen med Hello Kitty på eller med Pucca på :D (A) <33333

Emma | Jag älskar dig Tilda <3: Okeei, då ska jag se vad jag hittar ^^ <3333

Tilda | Jag älskar dig Emma <3: Jaa hihi, men nu måste jag dra. Men jag kommer till skolan imorgon :D .. vi ses imorgon. ÄLSKAR DIG MEST AV ALLT! <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

Emma | Jag älskar dig Tilda <3: Okey :D ÄLSKAR DIG MER ÄN ALLT GUMMAN! <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

När Tilda loggade ut loggade Emma också ut, för det fanns ingen rolig att prata med längre. Hon la sig i sängen och läste istället. Hon läste i tre timmar utan att tänka på verkligheten.

När hon vaknade upp ur boken var klockan nio. Hon la boken ifrån sig och satte på teven. Peter kom in.
- Vill du se en film med mig? Frågade han.
- Vilken? Undrade Emma.
- She´s the man går på trean, vill du se den? Undrade han.
- Ja gärna! Sa Emma.

Dom kollade på filmen. Murrie låg i Emmas knä under hela filmen.

När filmen var slut var klockan halv tolv. Emma var så trött så hon kunde knappt hålla ögonen öppna. Så hon gick och gjorde sig i ordning och gick och la sig. Hon somnade direkt.

Nästa morgon vaknade hon av sig själv. Hon kollade på klockan, den var sex. Hon passade på att duscha. Hon duschade i en halvtimme. Sen åt hon frukost tillsammans med Peter och Murrie. Fast Murrie åt på golvet i sin matskål.

Klockan halv åtta gjorde hon i ordning håret och sminkade sig. Hon var på bra humör idag.

Hon kom till skolan tio över åtta. Då mötte Tilda henne på skolgården.
- Hej! Sa Emma glatt och dom kramades.
- Hej! Kan vi gå på stan idag? Undrade Tilda.
- Ja visst, ska du köpa något särskilt? Undrade Emma.
- Ja, en svart tyllklänning som det är rea på. Den kostar egentligen 300 kronor, men nu kostar den bara 150 kronor, och jag fick min månadspeng idag! Sa Tilda glatt.
- Okej, visst, vi kan gå på stan! Jag ska köpa en ny pyjamas, så det blir bra. Sa Emma.

Dagen gick rätt fort idag, eftersom Emma hade kul med Tilda hela tiden.

Efter skolan åkte dom bussen in till stan. Dom gick till H&M. Där hittade Emma en pyjamas med Hello Kitty på. Och så köpte hon en ny mascara. Sen gick dom till Kappahl för att Tilda skulle köpa klänningen.
Och efter det åkte dom hem till Emma.

Dom satt vid datorn, tog kort med digitalkameran, lyssnade på musik och skrattade under hela kvällen.
Vid sju gick Tilda hem.

Resten av kvällen kollade Emma på sina favoritprogram ”Veterinärerna” och ”OC”.
Hon somnade halv elva.


Resten av veckan var rätt så bra. Emma längtade jätte mycket till fredag.

Och äntligen kom fredagen! Skoldagen gick jätte fort, eftersom hon längtade så mycket efter att dom skulle åka iväg.
Hon gick från skolan kvart över tolv.

Hon gick hem och packade. Sen åkte dom.

Resan tog fem timmar. Dom bodde hos Peters kompis Olof. Han bodde väldigt nära stan. Det tyckte Emma var bra. Dom hann bara äta och titta på TV den kvällen. Dom var riktigt trötta och gick och la sig vid tio.

Dom gick upp nästa dag klockan nio. Emma var trött. Men hon var glad eftersom att dom skulle gå på stan idag. Dom åt frukost och gjorde sig i ordning. Sen gick dom till stan.

Emma köpte ett par rosa svart randiga strumpbyxor, en svart lång klänning, tre hårspännen med Hello Kitty på, ett par mörkblåa jeans som hon skulle klippa sönder, och ett par strumpbyxor till Tilda, och ett Pucca hårspänne till Tilda också.
Dagen gick väldigt fort. Och plötsligt var det kväll. Emma ringde Tilda och sa grattis. Och så kollade på två filmer tillsammans med Olof. Sen somnade dom ungefär halv tolv.

Nästa dag gick dom upp vid elva. Så åkte dom in till stan. Olof följde med för han skulle handla mat och en present till sin flickvän. Idag köpte Peter en skjorta och ett par joggingskor. Emma köpte en svart kort kjol och ett randigt linne. Dom åt Mc Donalds till lunch.

På kvällen gick dom på bio. Dom såg ”Att göra en pudel”. Dom tyckte den var rolig.
Bion slutade vid halv tio. Då åkte dom hem och sov.

På söndagen sov dom väldigt länge. Dom satt hemma nästan hela dagen. Dom spelade spel och tittade på filmer. Och så var dom ute och gick.
Dom gick och la sig redan vid halv tio den kvällen. För dom skulle hem tidigt imorgon.

På måndag morgon gick dom upp halv åtta. Peter duschade och sen åkte dom hem klockan halv tio.

När dom kom hem var klockan halv tre. Då satte sig Emma vid datorn ett tag. Och efter det slog hon in presenterna till Tilda.

Senare ringde hon till Tilda och undrade om dom kunde vara imorgon. Och det kunde dom.

Resten av kvällen läste Emma i sin bok. Sen somnade hon halv tolv.


Hon vaknade nästa morgon av att Murrie slickade henne i örat. Hon tyckte det kittlades, så hon började skratta.
- Sluta! Hihihi! Skrattade hon. Murrie började spinna och stryka sig emot Emma.
Emma flyttade på Murrie och gick upp, hon kollade på klockan. Den var halv tolv. Hon ringde till Tilda.
- Hej det är Tilda. Sa Tilda i andra luren.
- Hej! Det är Emma. Skulle vi vara idag? Undrade Emma.
- Ja, det ska vi! Vem ska vi vara hos? Undrade Tilda.
- Kan vi inte vara hos dig? Det var så längesen. Sa Emma.
- Okej, visst. Men när kommer du? Undrade Tilda.
- Jag kommer om en timme! Sa Emma glatt.
- Visst, hejdå! Sa Tilda.
- Hejdå. Sa Emma och la på luren.
Emma kollade sig i spegeln. Hon såg sliten ut. Hon gick och duschade. Sen åt hon frukost med Peter. Hon åt äggmacka och juice.

Klockan kvart i ett gick hon hemifrån. Det tog bara tio minuter att gå från sitt hus till Tildas hus. Men när hon hade gått några meter kom hon på att hon hade glömt presenterna. Hon sprang tillbaka och hämtade dom.

Emma plingade på dörren. Det var Tildas mamma Annelie som öppnade.
- Hej, är Tilda hemma? Undrade Emma.
- Nämen hejsan Emma! Ja, vänta lite. TILDA, EMMA ÄR HÄR! Skrek Annelie högt.
- JA JAG KOMMER! Hördes Tildas röst.
- Du kan gå in och vänta i hallen så länge. Sa Annelie.
- Okej. Sa Emma, men hon gick upp på Tildas rum istället. Det tog tre minuter innan Tilda kom in.
- Hej! Sa Emma och kramade om Tilda.
- Hejsan! Sa Tilda och kramades tillbaka.
- Här! Grattis på födelsedagen i efterskott! Sa Emma och sträckte fram dom två presenterna.
- Ååh, tack sötnos! Sa Tilda glatt. Hon började slita i det lilla paketet först. När hon öppnade och såg att det var ett hårspänne med Pucca på så blev hon jätteglad.
- Tack, tack, tack, tack! Sa hon glatt.
- Varsågod, öppna det stora nu! Sa Emma. Tilda öppnade det stora paketet och såg att det var ett par strumpbyxor. Hon blev jätteglad och kramade Emma hårt.
- TACK, TACK, TACK IGEN! Ropade hon högt.
- Varsågod igen! Ropade Emma.
- Haha, jag måste prova strumpbyxorna nu! Sa Tilda.
- Och hårspännet! Tillade Emma och blinkade med ena ögat.
- Ja, det är klart! Sa Tilda glatt. Hon provade strumpbyxorna under sin långa svarta kjol. Dom passade perfekt. Hon satte på hårspännet. Men hon gjorde en besvärad min.
- Vad är det? Undrade Emma oroligt.
- Puccas klänning är röd, och jag har en rosa tröja. Det skär sig. Sa Tilda besviket.
- Men ta en röd tröja då! Sa Emma och log.
- Men jag har ingen. Sa Tilda.
- Ta en svart tröja då! Sa Emma glatt.
- Ja det kan jag göra, du är så smart! Skojade Tilda.
- Haha, det är jag ju alltid, det vet du. Sa Emma och skrattade. Dom skrattade länge, det övergick till ett skrattanfall, och när dom precis hade fått stopp på skrattanfallet rapade Tilda när hon skulle säga ”Vet du?”. Då började dom skratta ännu mer. Dom skrattade i en halvtimme. Emma fick kramper i magen av att hon spände sig så mycket när dom skrattade.
- Haha, vad ska vi göra nu då? Undrade Emma fnittrigt.
- Jag vet inte, hihi. Sa Tilda.
- Vi kan .. hoppa på din studsmatta! Föreslog Emma.
- Ja, kom! Sa Tilda och sprang ner för trappan. Och Emma följde efter.

Under hela dagen hoppade dom bara på Tildas studsmatta och tog en massa kort. Dom hade jätte roligt tillsammans. Emma sov hos Tilda den natten. Och dagen efter gick dom hem till Emma och lekte med Murrie.




Lovet gick. Skolan började. Veckorna gick, veckorna blev till månader, månaderna gick. Plötsligt var det skolavslutning. Det hade gått fort, tyckte Emma.

Emma vaknade av att telefonen ringde. Klockan var halv åtta. Dom hade fått sovmorgon i skolan eftersom dom inte började förrän halv elva idag.
Det var Tilda som ringde.
- Hej det är Emma. Sa Emma trött.
- Hej, det är Tilda. Vad ska du ha på dig idag på avslutningen? Undrade Tilda.
- Jag ska ha min långa svarta klänning, och ett par vit svart randiga strumpbyxor. Sa Emma.
- Okej, jag ska nog ha min tyllklänning som jag köpte på Kappahl för några månader sedan. Sa Tilda glatt.
- Okej, men nu måste jag lägga på, jag måste äta frukost. Sa Emma.
- Okej, hejdå, vi ses sen! Sa Tilda.
- Ja det gör vi. Sa Emma och la på luren.

Hon gick upp och tog på sig klänningen. Hon brydde sig inte om att duscha, för det gjorde hon i går kväll. Hon sminkade sig sotigt svart runt ögonen och röda läppar. Äntligen skulle dom få sluta mellanstadiet. Och efter sommaren skulle dom börja sjuan! Emma blev glad.

Hon gick ner och åt frukost. Peter satt i soffan och kollade på teve.
- Ska inte du jobba idag? Undrade Emma snopet.
- Nej, jag fick ledigt. Sa Peter och log.
- Vad skönt, jag önskar att jag slapp den tråkiga avslutningen. Sa Emma.
- Varför det? Är inte det kul? Undrade Peter snopet.
- Nej, usch. Det är bara en massa knäppa i vår klass som kallar oss dumma i huvudet och sånt skit. Sa Emma dystert.
- Va? Det har du aldrig sagt till mig. Sa Peter.
- Nej, men vi bryr oss inte. Så du behöver inte lägga dig i. Sa Emma och log.
- Okej, är det säkert? Undrade Peter oroligt.
- Ja, pappa, jag klarar mig själv nu för tiden, jag är snart tretton! Sa Emma och räckte ut tungan åt honom. Han räckte ut tungan tillbaka.
- Haha. Jag som trodde att du inte hade någon tunga. Sa Emma och blinkade med ena ögat.
- Hahaha, det har jag alltid haft. Sa Peter. Men nu måste jag gå på dass.
- Haha okej, men gå på den lilla toan, för annars kan inte jag borsta tänderna sen. Skrattade Emma.
- Okej! Ropade Peter inifrån toaletten.
Emma åt upp sin macka och drack upp yoghurten i glaset. Hon ställde in glaset i diskmaskinen och gick upp för att tupera håret och borsta tänderna.

När klockan blev kvart över tio gick hon till skolan. Solen lyste fint på himlen och gräset var grönt och fint. Det blåste lite, men inte så jätte mycket.
Hon mötte Tilda på skolgården. Hon var jättefin, hon hade plattat håret, hon hade svart smink runt ögonen och röda läppar. Hon var jättefin. Och hennes klarblåa ögon lyste i solen.
- Hej, vad fin du är! Sa Emma och log.
- Hej, du är finare sötnos! Sa Tilda.
- Nej, du är sötare än någon annan på jorden. Sa Emma.
- Men lägg av, kom nu så går vi. Skrattade Tilda.

I skolans aula sjöng dom ”Den blomstertid nu kommer”. Tilda och Emma hatade den låten. Men dom var tvungna att sjunga med.
Efter att dom hade sjungit skulle fyra killar och fem tjejer i den andra klass 6 sjunga och spela teater då dom imiterade lärarna på roliga sätt. Det var kul. Alla skrattade hela tiden.
Så var det femmornas tur, dom sjöng ”Sommartider” med Per Gessle. Och fyrorna sjöng ”Idas sommarvisa”. Emma och Tilda tyckte fyrorna var gulliga när dom stod där och sjöng.
Hela avslutningen tog två timmar. För rektorn skulle prata en massa i en halvtimme innan dom fick gå.
Och när dom kom ut från aulan blev dom bjudna på saft och var tvungna att krama alla lärarna.

Äntligen lyckades Tilda och Emma smita från allt folk vimmel. Dom sprang halva vägen hem. Sen gick dom resten, för dom blev trötta.
- Vill du veta en sak? Undrade Tilda.
- Vadå? Sa Emma nyfiket.
- Jag är kär. Sa Tilda generat.
- Ååh, i vem? Sa Emma nyfiket och hoppade upp och ner på asfalten.
- En kille i en annan skola. Sa Tilda.
- Kom igen, vilken skola? Var inte så hemlig! Hojtade Emma.
- Hihi, men det är pinsamt. Han är jättesöt och jättesnäll. Han går i Allemansskolan där borta du vet innan skogen börjar. Den stora ”Hubba Bubba skogen”. Sa Tilda och log.
- Jaha, får jag se honom i skolkatalogen? Undrade Emma.
- Visst. Hihi, men vi går hem till mig då. Sa Tilda.
- Ja! Sa Emma och började springa. KOM IGEN! Ropade hon. Och Tilda började springa efter.


När dom kom hem berättade Tilda hur han var och hur dom träffades.
- Det började med att jag hade lagt ut en bild på mig på Internet. Så kommenterade han den bilden och skrev: ”Shit vad söt du är!” Då skrev jag: ”Tack :D”. Sen började vi chatta lite, sen gav han mig hans msn adress. Vi chattade varje kväll. Och han sa att han gick på Allemansskolan. Så jag kollade efter honom i skolkatalogen. Och jag hittade honom. Och jag tyckte han var söt, jättesöt. Han var jättesnäll och skickade hjärtan ibland, som om vi var ihop. Jättegullig är han! Sa Tilda och blev röd i ansiktet.
- Naaw, så gulligt! Kolla om han är inne på msn nu! Sa Emma hoppfullt.
- Okej. Sa Tilda och log. Hon loggade in på msn. Han var inne! Dom chattade lite.
- Jag får skriva en sak! Sa Emma.
- Vadå för något? Sa Tilda.
- Jag ska fråga om han är kär i någon. Sa Emma.
- Okej, vad pinsamt! Sa Tilda.
- Äsch! Sa Emma och började skriva.

Tilda | Jag älskar dig Emma <3: Är du kär i någon? / Från Tildas kompis Emma.

Mattias | Murderdolls <3: Ja ^_^ ..

Tilda | Jag älskar dig Emma <3: Vem då? :) /Tildas kompis Emma.

Mattias | Murderdolls <3: Tilda :$ :) <3

Tilda | Jag älskar dig Emma <3: Naaw, jag vet en som är kär i dig tillbaka ^^ :) /Emma.

Mattias | Murderdolls <3: Tilda? :) (A)

Tilda | Jag älskar dig Emma <3: Japp :D Nu kommer hon så du får chatta med henne :D /Emma.

Mattias | Murderdolls <3: Okej :) Hej, vill du bli tillsammans med mig? (A) :$ <3

Tilda | Jag älskar dig Emma<3: Ja det vill jag :$ :) <3

Mattias | Murderdolls <3: Okej, bra, då är vi tillsammans nu :) <3<3<3<3

Mattias bytte namn. Han bytte till: Mattias | Tilda, jag älskar dig <3. Då bytte Tilda till: Tilda | Mattias, jag älskar dig <3
- Så gulliga ni är! Fråga om han vill träffas idag! Sa Emma.
- Okej. Sa Tilda och frågade. Det ville han. Dom skulle träffas inne i stan vid H&M om en timme.
- Så kul! Vi måste sminka på oss lite mer! Sa Emma.
- Ja, mitt smink är nästan borta. Sa Tilda. Då skrev han igen.

Mattias | Tilda, jag älskar dig <3: Men jag måste duscha nu, sen ska jag sminka mig, men vi syns snart då. :D Älskar dig mest sötnos! <3<3<3<3<3<3 :)

Tilda | Mattias, jag älskar dig <3: Okej, ja det gör vi. Jag älskar dig mer än mest! <3<3<3<3<3<3 :)

Tilda och Emma sminkade sig lite och Tilda tuperade lite till på sitt hår, för det hade försvunnit rätt mycket spray under avslutningen.
När klockan var tjugo i tre gick dom till stan.

När dom kom dit stod han redan där och väntade. Och när han såg dom gick han fram till Tilda och kramade henne. Tilda tyckte han var jättesöt, han hade svart rufsigt hår, han hade sminkat sig svart runt ögonen, han var smal och hade ett par gråa stuprörsjeans och en svart jacka.
- Ska vi gå och ta en glass? Föreslog Emma.
- Okej. Sa Tilda och Mattias i kör, dom började skratta.

Dom gick till Mc Donalds och tog en glass. Emma satte sig på ena sidan själv. Och Tilda och Mattias satte sig bredvid varandra på andra sidan. Emma tyckte det var okej, dom var ju tillsammans.
Emma köpte en vaniljglass med kolasås på. Och Tilda och Mattias köpte en vaniljglass var utan någonting på.

Dom tre satt på Mc Donalds i en kvart. Plötsligt vände sig Mattias om mot Tilda och kysste henne på munnen. Dom log mot varandra. Mattias kollade på Emma och log. Emma log tillbaka.
- Så söta ni är! Sa hon kärleksfullt och tryckte sina händer mot varandra.
- Haha, skrattade båda.
- Ska vi gå hem till någon? Föreslog Tilda.
- Visst, men till vem? Undrade Mattias.
- Inte till mig, det är för stökigt. Sa Tilda.
- Samma här. Sa Mattias och gjorde en grimas.
- Men då går vi väl hem till mig. Men det är stökigt hos mig också. Sa Emma.
Alla tre började skratta.

Resten av kvällen var dom hemma hos Emma. Tilda och Mattias ville bara sitta och pussas och kramas. Emma satt vid datorn eller tog kort på dom hela tiden.
- Nä, nu måste jag hem, mamma har säkert ringt röven av sig. Sa Mattias och kollade på sin mobil, han hade 5 missade samtal.
- Vad synd, jag går nog också hem nu, jag kan följa med dig en bit. Sa Tilda.
- Okej, men vi kanske kan synas imorgon? Undrade Emma.
- Nä, jag kan inte, jag ska vara med Max imorgon. Men på torsdag kan vi vara. Sa Mattias.
- Visst, det går för mig. Sa Tilda.
- Ja, för mig med. Sa Emma.
- Men vi kan vara imorgon väl, Emma? Undrade Tilda.
- Ja, det kan vi. Sa Emma.

Emma följde Mattias och Tilda till ytterdörren. Dom tog på sig sina kläder och gick hand i hand hem.
- Emma, du måste äta något innan du går och lägger dig! Ropade Peter från köket.
- Ja, jag vet! Men jag har inte haft tid! Ropade Emma.
- Man har alltid tid att äta! Sa Peter.
- Men inte jag! Sa Emma irriterat.
- Men du måste äta nu. Sa Peter.
- JAA! Jag vet! Skrek Emma och tog en tallrik med mat och gick upp på sitt rum. När hon hade ätit upp halva maten blev hon törstig, då gick hon ner för att hämta saft. Men när hon öppnade kylskåpet märkte hon att saften var slut.
- Har vi ingen saft kvar?! Skrek Emma.
- Nej, den drack du ju upp igår! Ropade Peter inifrån teve rummet.
- Okej! Ropade Emma och tog mjölk istället, hon tyckte inte om mjölk så mycket, men det fick duga.

Efter hon hade ätit satt hon vid datorn. Hon chattade med Tilda och några andra i klassen. Hon chattade också med sin kusin Lisa. Hon bad Tilda om att få Mattias msn adress, och det fick hon. Han var också inloggad, så dom chattade lite.

När klockan slog halv ett på natten hade nästan alla loggat ut, förutom Lisa. Dom chattade en liten stund. Plötsligt kände Emma en stor trötthet. Hon sa hejdå till Lisa och loggade ut. Hon hann knappt lägga huvudet på kudden innan hon somnade.


Nästa dag vaknade hon halv tolv, hon ringde till Tilda och frågade om dom kunde vara som dom egentligen hade bestämt. Men Tilda sa att hon var tvungen att följa med sin mamma och sin lillebror till köpcentret och handla. Emma blev lite sur när Tilda sa det. Men dom kunde ju vara alla andra dagar på sommarlovet.

Då ringde hon Anna i klassen, hon är rätt jobbig, men hon går att vara med ibland. Fast egentligen ville Emma inte vara med Anna, för hon hade varit elak mot Tilda för några månader sedan, riktigt elak. Det var Annas mamma som svarade.
- Hallå. Sa Annas mamma Birgit.
- Hej, det är Emma, är Anna där? Undrade Emma.
- Nej, hon är hos Tilda tror jag. Sa Birgit.
- Jaha, okej, hejdå. Sa Emma och la på luren fort innan Birgit han säga något mer.

Emma blev riktigt sur. Hon ringde till Tilda.
- Hej det är Tilda. Sa Tilda.
- Hej, skulle inte du till köpcentret? Undrade Emma irriterat.
- Jo, nu snart, om en kvart. Sa Tilda osäkert.
- Men du är ju med Anna! Fräste Emma.
- Hur vet du det? Undrade Tilda snopet.
- För jag ringde hem till Anna och Annas mamma sa att hon var hos dig! Sa Emma.
- Men vadå då? Får jag inte vara med henne? Fräste Tilda.
- Jag trodde inte du ville vara med folk som hon, du tycker ju att hon är dum i huvudet och värsta elak, och luktar äckligt. Du har ju sagt att hon är äcklig, och hon har varit skit elak mot dig, minns du inte det? Skrek Emma.
- Vem fan har sagt att jag tycker hon luktar äckligt och att hon är äcklig?! Skrek Tilda.
- DU SJÄLV, MINNS DU INTE DET! Skrek Emma allt hon orkade.
- NEJ DET MINNS JAG INTE! Det är du som tycker det din lilla äckel potta! Skrek Tilda.
- Det tycker jag inte alls! Skrek Emma och slängde på luren.
Hon var riktigt arg på Tilda. Hur kan hon förlåta Anna som varit så elak och sagt massa elaka saker till henne? Hur kan hon?
Emma började tänka på sin mamma. Vem var hon? Vart var hon? Varför bodde hon inte hemma?

Emma gick ner till Peter och stängde av teven.
- Men vad gör du?! Det var ju nästan mål! Skrek han irriterat.
- Vem är mamma? Undrade Emma bestämt.
- V-va? Sa Peter snopet.
- Vem är mamma?! Sa Emma högt och irriterat.
- Har du gråtit lilla..
- VEM ÄR MAMMA?! Skrek Emma. KAN DU INTE BARA SVARA!
- Men jag vet inte vem mamma är! Sa Peter. Sätt på teven nu!
- Du vet så väl vem mamma är, och vart hon är, och varför hon inte bor med oss! Nu vill jag veta, jag är snart tretton år! Skrek Emma.
- Okej, okej, du ska få veta. Sätt dig här. Sa Peter.
- Jag vill inte sitta där. Sa Emma och satte sig i fåtöljen.
- Okej. Alltså, när du var nyfödd, då började Anette och jag bråka om vad du skulle heta. Sa Peter.
- Vem är Anette? Undrade Emma.
- Din mamma såklart. Vi började bråka. Och jag slog henne, för jag blev så förbannad, hon ville att du skulle heta Lisa, men jag tyckte inte att du skulle heta likadant som din kusin. Hon blev rasande, och när jag slog henne började hon gråta, hon tog dig och körde iväg med bilen, jag hörde inte av henne på flera månader, då var jag väldigt deprimerad. Men en kväll, när jag var ute och gick i regnet. Då såg jag en bebis ligga bredvid en soptunna och skrika och gråta. Bebisen var blå om läpparna och hade ett sår i pannan. Ett stort sår som det rann blod ur. Jag tänkte att det såret måste sys. Så jag gick med bebisen till sjukhuset, dom sydde ihop såret. Och då frågade doktorn vems bebisen var. Då började alla tankar flyga omkring i huvudet på mig. Jag kollade bebisen djupt i ögonen. Och jag kände igen bebisen. Jag .. jag .. Stammade Peter. Han började gråta.
- Fortsätt, jag vill veta. Sa Emma med gråten i halsen.
- Jag började gråta, och jag visste vid den stunden vems bebisen var. Sa Peter och snyftade till.
- Vems var bebisen? Sa Emma nyfiket.
- Det var min bebis, det var dig jag hade hittat i regnet på gatan. Anette hade lämnat dig där. Sa Peter. En tår rann ner för hans kind.
- Va?! Så jag var en uteliggare? Sa Emma förvånat.
- Nej, du hade nog inte legat i regnet så länge, då hade du varit död för längesen. Sa Peter.
- Va?! Så jag var nära döden? Sa Emma förvånat, hon började gråta.
- Ja, det var du. Sa Peter.
- Men vart är mamma nu? Undrade Emma.
- Hon är inlagd på psyket. Sa Peter.
- Va?! Varför det?! Undrade Emma.
- För hon hade blivit sinnessjuk efter att hon rymt från mig. Hon kommer aldrig bli frisk igen. Och gå inte dit, du riskerar att bli slagen av henne. Hon kan inte kontrollera vad hon gör. Sa Peter.
- Shit, usch. Sa Emma. Hon blev som förstelnad, hon kunde inte förstå. Hon satte på teven igen och gick sin väg. Hon gick upp till toaletten, fyllde badkaret med vatten och la sig ner, hon blev lugn av att ligga där. Hon låg där helt stilla i en timme. Då kom Peter upp och knackade på.
- Är du där inne? Undrade han.
- Ja. Sa Emma tyst.
- Okej, du måste nog gå upp snart. Annars blir du ett russin! Sa Peter.
- Okej. Sa Emma. Hon gick upp, hon tog på sig sin morgonrock och låste in sig på sitt rum. Hon somnade.

Hon vaknade igen klockan två på natten. Hon tog på sig sina träningsbyxor och ett linne med en kofta över. Hon tog på sig strumpor och satte upp det långa blonda håret i en tofs. Hon smög långsamt nerför trappan. Hon tog nycklarna tyst, tog på sig skorna och jackan och öppnade dörren försiktigt, stängde den igen och låste.

När hon hade kommit utanför trädgården sprang hon allt vad hon orkade. Hon sprang in till stan, det tog inte så långt tid. Bara tio minuter. Hon tänkte ta en buss till närmsta psyke. Det stod en buss på centralstationen. Hon sprang allt vad hon orkade. Dörrarna på bussen stängdes. Men dom öppnades igen och hon fick komma in.
- Hej, åk så nära ett psyke som möjligt. Sa Emma andfått.
- Varför ska du dit? Undrade busschauffören.
- Jag ska träffa min mamma för första gången. Jag måste dit fort innan pappa polisanmäler mig! Sa Emma oroligt.
- Okej, men jag går till Andvägsparken, sen får du gå i tio minuter, sen är du framme. Du får gå upp för ett högt berg innan du kommer fram till en stor blå byggnad. Den stora blåa byggnaden är psyket. Sa busschauffören.
- Okej, tack. Sa Emma.
- Det blir åtta kronor. Sa busschauffören.
- Okej, vänta lite bara. Sa Emma och rotade i sina fickor, hon hittade bara fem kronor. Hon kollade sorgset på chauffören.
- Okej då, du får åka för fem kronor, men bara den här gången. Det verkar som det är nödfall. Sa chauffören.
- Ja, det är det verkligen, tack så jätte mycket! Sa Emma och satte sig på stolen som var närmst förarsätet.
Det var inte mycket folk på bussen. Bara ett par som hade varit på fest och en gammal fylle gubbe som var helt i sina egna tankar.

När det hade gått tjugo minuter stannade bussen.
- Jag går inte längre. Sa chauffören.
- Okej. Sa Emma och gick av bussen. Hon såg det stora berget. Hon började gå upp för den branta stigen. Det var jobbigt. Det tog tio minuter innan hon kom upp på toppen. Då såg hon den blåa byggnaden. Det såg mystiskt ut. Hon kollade på sin mobil som hon hade i fickan. Klockan var halv tre. Hon gick fram till ingången, öppnade ytterdörren och gick in. Där stod en vakt.
- Vart ska du? Undrade vakten.
- Jag ska träffa min mamma, finns hon på det här psyket? Undrade Emma.
- Vad heter din mamma? Undrade vakten.
- Anette. Sa Emma. Hon är sinnessjuk.
- Okej, vad heter hon i efternamn? Undrade vakten.
- Jag tror hon heter Lindesson, om hon inte har bytt efternamn sen hon rymde från pappa. Sa Emma.
- Okej, ja, hon är på rum 273. Kom så ska jag följa dig. Sa vakten och la sin hand på Emmas axel.
Dom åkte hiss upp tre våningar. På tredje våningen fanns en lång korridor, och överallt på sidorna var det dörrar. Allt var vitt förutom golvet som var ljusgult. Dom kom fram till dörr 273, vakten öppnade dörren. Där inne låg en blond smal kvinna och kollade upp i taket.
- Anette, din dotter är på besök. Sa vakten bestämt.
Anette vände på huvudet och spärrade upp ögonen. Hon var blek som ett lik, hon hade gråa ringar under ögonen. Emma tyckte hon var läskig.
- Vem fan är min dotter? Jag har ingen jävla dotter. Röt Anette.
- Jo, det har du. Sa Emma och gick fram till sängen. Hon kände sig modig.
- Vem är du?! Fräste Anette.
- Jag är din dotter. Du rymde från min pappa med mig och lämnade mig på gatan i regnet, så blev du sinnessjuk. Sa Emma, hon berättade hela historien som Peter hade berättat.
Emma såg att Anette fick tårar i ögonen. När Emma hade pratat klart sträckte Anette ut armarna och kramade Emma. Båda började gråta.
- Nu minns jag dig. Det är dig jag har tänkt på och drömt om hela dagarna. Sa Anette med gråten i halsen.
- Jag har tänkt på dig hela natten. Jag har rymt hemifrån för att få träffa dig. Sa Emma.
- Du är väldigt värdefull, det ska du veta. Det enda jag har önskat just nu är att få se dig. Fast jag har glömt dig hela tiden, men helt plötsligt minns jag dig, och jag har tänkt på dig dag ut och dag in, jag har drömt flera gånger att vi har träffats. Sa Anette.
- Jag drömde att vi träffades inatt. Sa Emma kort.
Anette och Emma kramades länge. Dom kramades tills dom tillslut somnade.

Nästa morgon vaknade Emma av att en sjuksköterska kom in tillsammans med vakten.
- Det är polisen som ringer, dom har spårat dig länge och din pappa är jätte orolig. Du har visst ställt till problem. Sa vakten.
- Oj. Sa Emma. Hon kollade på Anette, hon var inte alls lika blek som igår. Hon kanske mådde bättre.
- Du måste åka hem nu. Sa sjuksköterskan.
- Men jag vill stanna hos mamma. Sa Emma ängsligt.
- Det kan du inte, hon är inte frisk. Sa sköterskan.
- Jo, ser ni inte, hon är inte blek längre. Hon kanske är helt återställd. Sa Emma.
- Det är hon inte. Sa sköterskan.
- Hur vet du det? Undrade Emma snopet.
- Jag vet sånt, jag är sköterska. Sa sköterskan.
- Du måste gå hem, du kan komma hit imorgon istället. Klockan är halv sex på morgonen. Sa vakten.
- Okej då. Sa Emma. Hon pussade sin mamma på pannan och gick iväg.

När hon kom hem var Peter riktigt orolig.
- Vart har du varit?! Sa han högt.
- Hos mamma. Sa Emma tyst.
- Har du varit på psyket?! Mitt i natten?! Du är inte klok! Fräste Peter.
- MEN JAG ÄLSKAR HENNE! FÖRSTÅ DET! Skrek Emma och började gråta.
- Hur kan du älska någon som är sinnessjuk?! Sa Peter uttryckslöst.
- För jag gör det, älskade inte du din mamma när du var tretton? Sa Emma.
- Jo, det gjorde jag, men hon var inte.. Peter tystnade.
- Vad var hon inte? Undrade Emma.
- Jo det var hon, hon var psykiskt sjuk. Sa Peter.
- Va? Var min farmor psykiskt sjuk?! Utbrast Emma förtvivlat.
- Ja, men jag älskade henne ändå. Sa Peter med tårar i ögonen.
- Där ser du! Sa Emma.
- Ja, jag ger mig. Sa Peter.
- Nu går jag och lägger mig. Sa Emma och gick.
- Jag med. Sa Peter och gick och la sig i soffan.



Veckorna gick. Emma var väldigt ledsen, hon stängde in sig på sitt eget rum. Tilda ringde varje dag och var orolig och undrade om det hade hänt något. Emma hade bara sagt att hon hade fått halsfluss och influensan. Det gick Tilda på lätt. Tilda hade också sagt förlåt för att hon ljög för Emma, Emma sa att hon hade saknat Tilda, så dom blev vänner igen.

Emma låg instängd på sitt rum i tre veckor. Och en dag ringde telefonen. Men hon orkade inte svara. Då knackade Peter på dörren.
- Du har telefon! Ropade han.
- Jag orkar inte. Ropade Emma tillbaka.
- Men det är viktigt. Sa Peter.
Emma reste sig och öppnade. Hon tog telefonen.
- Hej det är Emma. Sa hon dystert.
- Hej, jag heter Beatrice och ringer från psyket inne i stan. Sa en röst i andra änden.
- Hej, varför ringer du? Och vem är du? Och vad vill du? Undrade Emma.
- Din mamma är återställd. Sa Beatrice.

Emma blev varm i hela kroppen och hon kunde inte sluta le.

Skriven av: Bella