Novemberstjärnan

Kan du komma ihåg den tiden som var I November Vad som hände då? Det kommer jag ihåg. Det var den tredje November och jag satt på en bänk och småfrös. Jag såg alla färgglada löven en efter en falla
ner från träden. Jag drog min filt lite närmare. Min andedräkt började likna ciggaret rök och jag tog upp en liten kvist och låtsades att jag satt och rökte. En tant gick förbi. Hon såg vad jag
gjorde och såg ogillande ut. Jag kastade iväg den lilla kvisten och kände mig dum. En joggare sprang förbi och hejade glatt på en annan joggare som korsade hans väg. Ankorna badade och skvätte vatten på varandra kvackandes. Och då, Som från himlen kom HAN. Han som jag har hemligt älskat i snart 3 år. Det gick någon bredvid honom. Sara Thors. Han höll armen om henne. Han pussade henne på
munnen och hennes ögon glittrade och hon skrattade. Jag fick nästan lust att göra henne illa! Jag vet att mina tankar var onda och förbjudna. Jag blev nästan rädd för mig själv. Jag kände det kalla vinddraget när de gick förbi. Hennes parfym som luktade så starkt att man ville kräkas. En tår trillade ner för min kind. Jag tittade ner på mina händer. Detta virrvarr av små mönster på mina händer
fångade min blick. Tänk om han hade samma mönster som jag. Det skulle vara coolt. Jag tänkte kanske bäst om jag struntar i det här fastän mitt hjärta vill så hårt. Han älskar mej inte. Jag hade fått reda på det i klassrummet. Han hade högt och tydligt förklarat för sina vänner vem han inte var kär i. Och jag var en utav dem. Min 'bästa' vän hade sagt att jag var kär i honom till de populära i vår klass i hopp om att hon skulle få vara med i deras gäng. Det fick hon inte. Efter det tänkte hon ens tanken att jag skulle förlåta henne för det när hon kom ”krälande tillbaka”. Jag ristade in en stjärna på bänken med min fältkniv och karvade sedan in: ”Han var mitt allt men han älskade inte mig”. Jag tittade en sista gång efter honom och reste mej sedan och gick.

Skriven av: Madeleine