Publicerat
Kategori: Novell

Ögon som fängslar

ÖGON SOM FÄNGSLAR

En berättelse om ögats magi. Och tankens.

Skriven av L.N.


Leah funderar mycket och ofta. Hennes huvud har under en längre tid varit fyllt av olika fragment. Som på senare tid börjat växa sig till en helhet. Det hade börjat forma sig till händelser som hon upplevt. Till en början kändes dessa händelser overkliga och märkliga. Sådant som en vanlig dödlig människa inte kunde uppleva. Det stred mot den naturliga ordningen. Den ordning som kunde förklaras med sunt förnuft. Det hon hade upplevt kunde inte förklaras med sunt förnuft. Hon hade tvivlat in i det sista. Nu hade vissa händelser nästan börjat tvinga henne till fullständig övertygelse. Händelser som hade skakat om henne ordentligt. På ytan verkade hon tämligen oberörd. Men i hennes huvud trängdes tankarna med varandra. Och de blev bara fler och fler. Och det rubbade henne ur balans till och ifrån. Men för det mesta lyckas hon förhålla sig väl samlad i sitt sinne. Hon undrar om det retar en och annan. Den tanken har hon slagits av mer än en gång. Hon hoppas att så inte är fallet. För om dessa personer verkligen ville bringa henne ur balans så skulle de med lätthet kunna göra det.
Det hela började ett och ett halvår tidigare. Och det var nästan bara på natten det hände. Det gick lättast att beskriva som om hon blev hemsökt under natten. Men naturligtvis var det inte fullt så enkelt att förklara det.
De som hemsöker henne känns besynnerligt välbekanta. Hon får undan för undan allt mer vetskap om dessa personer. De delger henne sanningen helt enkelt. Vissa saker upplyser de henne om. Men de aktiverar också hennes minne så att hon minns flera saker på egen hand. Allting känns ytterst märkligt. Leah vågar inte berätta för någon om sina märkliga upplevelser. Ingen skulle ändå tro henne. Minnena samlas på hög rent av. Hon undrar hur hon någonsin ska få tid att bearbeta sina mystiska minnen. Alla minnen är inte trevliga. En del av dem är rent av hemska. Hon undrar om hon verkligen kan ha upplevt dem. Men hon har förstått att vissa personer skänkt henne själslig kraft för att hon ska kunna härda ut. Och det är precis vad hon gör.
Det är speciellt en person som gör intryck på henne. Egentligen gör alla starkt intryck på henne. Men just den här personen har tydligen varit mest delaktig i hennes tidigare liv. På gott och ont. Att ha varit Siths kvinna har inte varit helt lätt alla gånger. Ibland har det inte fungerat alls. Men de gånger när hennes själastyrka nästan helt gått förlorad så har det varit han och ingen annan som gett henne kraften åter. Därför känner hon sig förevigt knuten till denna man. Av själsliga band så starka att inget kan få dem att brista. Ibland är de enbart löst knutna. Men lösas upp helt kommer de aldrig att göra. Det är Leah fullt medveten om.
Leah har träffat Sith åtskilliga gånger under det gångna året. Och hon har träffat honom i alla tänkbara sinneslägen. Helt beroende av vad de tillåtit henne att minnas av sina tidigare liv.
Hennes känslor för honom har pendlat allt ifrån förtvivlan, besvikelse och ursinne till hopp, förtröstan och ren kärlek. Och det är till sist de sistnämnda känslorna som visade sig starkast.
En del av personerna som hon träffat i ”sina drömmar” har hon också träffat i det verkliga livet. De fanns till hands när hon vid ett flertal gånger helt höll på att spåra ur sitt tidvis kaotiska liv. Den enda kontakt hon hade med Sith under den perioden var hans röst som hon hörde i sitt huvud. Men träffa honom på riktigt fick hon aldrig. Däremot andra. Gert var en av dem. Men så fort hon återvann sin själsliga jämnvikt försvann även han. Hon saknade honom.
Nu när Leah vet att dessa personer finns känner hon en ständig saknad efter dem. Hon vet med säkerhet att de har en funktion att fylla i hennes liv. En funktion som ingen annan kan fylla. Därför känns tomrummet efter dem ödsligt och skrämmande. Aldrig mer kan vanliga människor få samma betydelse för Leah som de en gång hade. Det känns som en förlust för henne. En stor själslig förlust. För hon har förstått att i detta liv ska hon enbart leva tillsammans med de vanliga och dödliga. Och det gör henne bedrövad. Och förtvivlad.
Leah undra ofta om och var Sith lever. I vems skepnad han framlever sina dagar. Har hon träffat honom någon gång utan att veta om det. Hur ser han ut. Är han sig lik. Vilken nationalitet han har. Vad han sysslar med. Och varför de inte fick dela detta liv med varandra.
Nog saknar hon honom alltid. Han skulle ha kunnat gett hennes liv det innehåll som hon nu saknar. Nu går hon mest och tänker på honom. Hon hoppas att hennes tankar ska nå honom. Så att han ska förstå att han har en särskild betydelse för henne. En betydelse som inte många andra har. Och inte många heller kommer att få. Annars har Leah funnit sig ganska väl i sitt öde. Antagligen mest för att hon inte har just något val. Fast det gör ont.
Som alla andra följer Leah det som händer ute i världen. Och det händer ju saker hela tiden. Vissa saker värre än andra. Leah drar sig till minnes. Visst har hon upplevt något liknande. Enda skillnaden var att hon var delaktig den gången. Och så var hon ju fri. Helt fri. Ingen fysisk kropp som satte gränser för vad hon kunde göra. Hennes själ var helt befriad. Och Siths också. För hon var inte ensam. Han var med henne. Och någon mer. Men hon minns bara inte vem. Hon vet inte hur det började. Hon vet däremot att hon inte var med från början. Kanske var de uttråkade. Precis som alla andra kunde även det drabba dem. De ville bara fördriva tiden lite grann. Någon lade väl märke till den stora flottan som förflyttade sig över havet. Det var en militär flotta. Det kunde de lätt se av de stora hangarfartyget. Hon undrade lite förstrött vem den tillhörde men brydde sig inte nämnvärt. Hon hade aldrig intresserat sig för smådetaljer. Men Sith visste och sa det också för henne. Men hon behöll det inte i minnet. Det var tydligt att flottan var på väg någonstans. Det visste också Sith. Han visste allting tack vare hans förmåga att tränga in i folks tankar. Ingen enda tanke undgick honom när han ville veta någonting. Hon hade inte samma förmåga. Kanske för att ingen lärt henne det. Eller var det kanske så att de inte ville att hon skulle kunna det. Hon visste inte. Och brydde sig inte heller. Hon tyckte att det var otäckt att veta vad andra tänkte. Hon föredrog att slippa veta. Men Sith utnyttjade sin förmåga till fullo. Och han hade också andra förmågor. Han kunde helt ta över människor viljemässigt. Och på så vis få dem att göra det som han ville. Leah undrade om han använde sig mycket av den förmågan i sitt nuvarande liv. Så mycket hade Leah förstått att de som hade den förmågan ägde en mycket högre energinivå än alla andra. Och att de använde sig av den energin när de ville läsa folks tankar. Sith var inte den enda som kunde det. Hon hade mött flera. Det de hade gemensamt var att de alla var mäktiga personer. Mäktigare än någon levande varelse.
Det var uppenbart att militärflottan försökte ta sig fram utan att bli upptäckt. Det hade nu varit en omöjlig uppgift om det inte varit för dem. De skulle snabbt ha blivit upptäckta av fiendens radar. Eller av deras flygplan. Men de började finna nöje i att följa det som skulle hända. Därför ville de inte att flottan skulle upptäckas för tidigt. Då skulle det inte alls bli lika spännande. Det var inte svårt för dem att förhindra upptäckt. Så fort ett amerikanskt flygplan uppenbarade sig så raderade någon av dem ut pilotens minne av vad han sett. Så när han skulle rapportera så hade han inget kvar att rapportera. På samma sätt gjorde de med de som bevakade radarskärmarna. Så fort de såg något försvann minnet av vad de sett. Det var mycket effektivt visade det sig. Flottan kunde fortsätta förflytta sig helt oupptäckt. För Leah var det en spännande lek. Hon tänkte inte alls på de konsekvenser som det kunde föra med sig. Att de faktiskt fråntog en nation dess chans att försvara sig vid ett eventuellt anfall. Men det var inget som Leah tänkte det minsta på. Hon hade bara roligt. Under dessa omständigheter kunde alltså ett fientligt lands militärflotta närma sig amerikanskt territorium utan att riskera upptäckt. Fienden tyckte säkert att de var suveräna i sitt handlande. Men de hade inte en aning om att de fick hjälp av högre makter. För det var precis det som det handlade om. Ingenting annat. Och om någon påstår något annat så har de helt fel.
Leah, Sith och deras vän lyckades i sitt uppsåt. För uppsåt var vad det var. Även om nu inte Leah hade förstått det. Eller var det kanske så att hon helt enkelt inte brydde sig. Hon visste nog inte själv. Tidigt på morgonen anföll så fienden USA. De flög in över deras fartyg och började beskjuta amerikanarna innan någon ens hann reagera. Vid ett flertal gånger tog Sith och hans vän kontrollen över fiendepiloterna. Deras träffsäkerhet var överlägsen piloternas egen. De lyckades åstadkomma oerhörda skador på fartyg och marinsoldater. Leah provade också på att ta kontrollen över en pilot. Men hon blev så förfärad över resultatet att hon inte gjorde det fler gånger. Efter ett tag begav hon sig istället därifrån. Hon ville inte vara med längre. Det hela slutade på ett ödesdigert sätt för amerikanarna. När anfallet var över fanns ingen USA-flotta kvar längre. Men det var inget som bekymrade fienden.
Deras tilltag hade förargat de mäktigaste. De hade handlat på eget bevåg. De hade inte haft något tillstånd till det. Leah inser att deras gärning inte får passera ostraffat. De kommer att tilldelas straff. Men när och hur har hon ingen aning om. Inte då. Men nu efteråt vet hon vad straffet blev. Och det var ingen idé att försöka komma undan.
Leah återvänder till nuet. Hon bläddrar i tidningar. Nyhetstidningar som rapporterar om det senaste som hänt. Det är då hon får syn på ögonen. De fängslar henne med en gång. Det vilar något bekant över ögonen. Som om hon har sett dem förut. Ju mer hon tittar på dem desto säkrare känner hon sig. Visst har hon sett dem tidigare. Ett otal gånger. Och de har alltid haft samma effekt på henne. Ögon som berör. Ögon som förför. Det är bara Sith som kan förföra henne enbart med sina ögon. Hon är helt säker på sin sak. Ja, nästan i alla fall. För hon vet att hon råkat ut för villfarelser tidigare. Hon undrar om det här är ytterligare en. Men hon har faktiskt inte sett ögon så lika som de här. Hans ögon. Hon intalar sig själv att det är hans ögon. Om det verkligen är han så befinner han sig långt ifrån henne. Alltför långt bort. Det är inte bara avståndet som skiljer dem åt. Det finns annat också. Det orkar inte Leah ta någon hänsyn till. Men däremot inser hon genast svårigheterna med ett återförenande dem emellan. Det skulle inte bara bli svårt. Det skulle nästan vara omöjligt. Lite tung i sinnet intalar hon sig att det kanske är bäst så. Att de inte ska träffas i det här livet. Men i sitt innersta fantiserar hon om en återförening. Hon fantiserar om att Sith ska undkomma sina förföljare. Att han bara behövde ändra på sitt utseende tillräckligt mycket och byta till en helt annan klädstil. Och om inte det räckte kunde han alltid använda sig av sin fantastiska förmåga. Han kunde få sina förföljare att tro att de såg någon helt annan när de i själva verket såg honom. Leah fortsätter att fantisera. Sedan när han lyckats sätta sig i säkerhet skulle han söka upp henne. Men där tog det stopp. Visst ville hon träffa honom. Men att försöka fantisera fram ett scenario hur en träff skulle bli var nästan omöjligt. Och kanske tog hon miste ändå. Kanske var det inte han. Kanske blev hon bara förvillad av ögonen. Hon visste inte säkert. Kanske var det så att hennes hjärna var under påverkan av någon. Någon som ville att hon inte skulle fantisera vidare. Helst inte tänka alls på det förflutna. Hon var inte säker på någonting längre.
Hon fortsätter istället att leva sitt vanliga liv. I en helt vanlig stad i ett vanligt land. Omgiven av anständiga men vanliga människor. Men hon går och väntar på nya irrfärder av hjärnan. Hon vet att de kommer. Men hon tar det med ro. För oavsett om de är riktiga eller inte så ger det hennes liv lite innehåll. Lite konstigt innehåll kanske. Men så länge det bara är hon själv som vet om det spelar det ingen roll. Och kanske är hon inte ensam. Kanske finns det fler än hon anar. Kanske finns det fler sanningar. Det får tiden utvisa.


SLUT


Skriven av: L.N.

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren