Publicerat
Kategori: Novell

Omloppsbanan för Emilia

Bilar kom emot henne. På gatorna med sina mekaniska insektsögon, blickande genom staden. Granskning: Objektiv, teknologisk. Resultat: Outnyttjad plats, outnyttjad tillgång, outnyttjad människa. Detta sista skrämde och Emilia undrade vilket språk som möjligen kunde tillhöra trottoarerna.
Hon var en Outnyttjad och sörjde det. Hennes hud sörjde att inte beröras. Så distanserad var hon nu att hon saknade tillgång till hela kultursfärens referensramar. Emilia önskade en belägrad kropp.
Lidelsefulla tankespöken ströps av kyrkklockan. Hjärtats längtan måste underkasta sig den mekaniska världen och inte för inte hade priset på rosor gått ner. Kyrkklockan nu, tidens röst låg som bannor över henne. Trettiotre bannor. Hon skyndade, Emilia skyndade hemåt på de gator som utgjorde linjen mellan hennes etta och Carinas trea. Carinas trea var delbar med två. Så fånigt med denna matematik. Amors eller inte.
Och linjen den gick in i epicentrum av det parets kärleksliv. Så lustigt, var det inte, detta att finnas sig i det eviga cirkulerandet kring deras relation. Härvorna däri som förhindrar världsutvecklingen och skapar den terrorbalans som man sk. diplomatiskt men naturligtvis mycket partiskt behandlar och analyserar.
Där var den råttan nu som gnagde om Christinas egocentriska karaktär. Inte ett öra en gång lånade hon till Emilias värld. Det behövde vädras nu,lukten unken och rosorna vissna. När hon var ung hade hon målat världen i så rena penseldrag, med så klara färger. Nu vittrar målningen som Leonardos nattvard, i ett unket kloster (Kloster! Ordet fick Emilia att vilja dra upp kjolarna).
I den psykologiska geografin befann de sig på olika kontinenter. Olika månar cirkulerade nog runt dem. Det var svårt numera att finna några rester av den dragningskraft som Christina hade utgjort. Där fanns fragment av rörende omsorg. Några gamla minnen naturligtvis, i en liten meningslös hög nu. (Isle of Wight den och den sommaren, till vilken glädje, och kjolarna var längre än någonsin).
Genom den aftonrodnande parken passerade hon en förtappade på en bänk och där var nu den nyförlöste i hennes huvud: Byte av omloppsbana! Att häda mot fysikens lagar, att eliminera Newton! tänkte Emilia med förtjusning, den lade sig som ett flor över hatten. Hon var en himlakropp i frigörelse.

Skriven av: Frida

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren