Personisterna / 2

Personisterna / 2

Någon gång i början på - 40 talet beslöt sig en av de stora akademierna i Kungliga Huvudstaden för att gallra bland alla sina böcker. Efter en grundlig inventering bland alla de tusentals volymer som förvarades runt om på många olika platser i huvudstaden, togs detta beslut.

Först skulle statliga instutitioner erbjudas tillfälle att välja bland alla böckerna, därefter skulle stadens bokantikvariat få lämna anbud, på det som återstod. Antalet böcker som det var frågan om, var cirka 40 000 band.

Det var detta som var anledningen till det telefonsamtal som den kände Uppsala-
proffesorn fick mottaga från akademien i Stockholm. Proffesorn som förestod en statlig instutition i Uppsala blev mycket förtjust i det som han fick höra. Han skickade genast en assistent till huvudstaden med fullmakt att köpa in, det han ansåg var av värde för instutitionen.

Assistenten, en ung student, begav sig skyndsamt ner till Stockholm för att utföra sitt uppdrag. Det blev ett drygt arbete. Det visade sig att böckerna förvarades på de mest omöjliga ställen runt om i huvudstaden. På vindar och i källare, i olika magasin i stadens utkanter och till och med i en gammal lagerbyggnad där man förut lagrat ostar.

Assistenten utförde sitt uppdrag grundligt och till slut hade han kommit fram till det sista magasinet. Det magasinet var mycket stort och därinne i de dammiga hyllorna fanns många intressanta böcker att gå i genom. Det tog några dagar och under tiden blev den unge assistenten bekant med vaktmästaren i magasinet.

Då han slutligen var klar och skulle ta adjö av vaktmästaren tog denne fram en liten bok från sin skrivpulpet och gav den till studenten. Boken var till det yttre ingen märkvärdig sak, billigt häftad och ganska tunn. - Du får den sa vaktmästaren! Assistenten tackade och tog emot sedan tog han tåget tillbaka hem till Uppsala.

En dag fram mot höstkanten hade assistenten bjudit hem några studiekamrater till sin lilla enkla lägenhet. De unga männen, tillsammans sju kamrater, brukade sedan en tid träffas hemma hos varandra för att diskutera och umgås. De kom från olika fakulteter men hade många gemensamma intressen, och ofta diskuterade de teologi och filosofi.

Någon gång under kvällens lopp hade det lilla, billiga häftet från Stockholm kommit fram, och när assistenten förklarat för kamraterna hur han hade fått tag i det, blev de intresserade och började försiktigt att bläddra, i det fläckiga, oanseliga häftet.

Skriven av: Boris Söderberg