Ruts byxor

Där var dom!! Rut hittade direkt till rea-snurran där byxorna hängde. Rut tyckte mycket om att handla på Lindex. Det var ofta rea där och hon gillade att köpa mycket kläder för lite pengar. Hon sprang nästan nu. Det stod en annan dam och snurrade på stället,men Rut slängde sej fram och började snurra hysteriskt för att hinna få tag på byxorna innan damen. Hon rev bland storlekarna. Nej! Inga kvar i hennes storlek! Men kanske om hon drog in lite här och där, kanske det skulle gå att klämma sej in i en storlek mindre... Och dom var ju så billiga. Hon tog med sej ett par byxor och gick till provrummet. Hon tog av sej och började kränga och åla för att få på sej byxorna. Lite trångt kändes det allt. Men om hon drog in magen och sträckte på sej så var det inte så obehagligt. Hon behövde inte många sekunders betänketid utan tog på sej sina vanliga kläder och gick till kassan.

När hon kommit hem tog hon på sej sina nyinköpta byxor och piffade till sej. Jodå. Det såg riktigt bra ut,där framför spegeln. Hon bestämde sej för att ta en liten promenad runt kvarteret. Hon gillade att visa upp sina nya kläder,men inte skrytigt eller så. Om hon hade lite tur nu skulle väl Iris komma hem från jobbet precis lagom för en liten pratstund.
Japp,där kom hon. Iris var liten och nätt och vacker på ett naturligt sätt. Rut gick fram till henne.
- Nämen,hejsan på dej! Hur är det?
Iris log väldigt glatt mot Rut.- Bara bra,tack! Jag har slutat lite tidigare idag,för jag ska iväg på träning. Du förstår att vi är några tjejer på jobbet som har bestämt oss för att börja träna. Det börjar hänga lite här och där nuförtiden!
-Men du,Rut,du ser så smal och smärt ut! Hur bär du dej åt egentligen?
-Äsch, jag är nog inte så smärt...
-Jodå! Och vilken vacker hållning du har! Så rak i ryggen har jag inte ens varit som barn. Du är lycklig du! Nä,nu måste jag kila in och packa min väska. Men du! Vi måste träffas en dag! Ring mej. Hejs!

Rut fortsatte sin uppvisningsrunda. Lite stelt var det väl att gå, inte alls som att stå framför spegeln därhemma... Några barn på cykel kom förbi.
-Titta! Tanten går som en robot!
Rut skämdes lite,men gick vidare. Hon hade kommit förbi Iris hus och skulle korsa gatan när hon inte såg sej för. Det kom visst en bil! I vanliga fall,med byxor i sin egen storlek skulle hon ha kunnat hoppa tillbaka kvickt. Hon tänkte sej inte för ordentligt, utan gjorde som vanligt.Men byxorna satt som berget runt hennes kropp och hon stupade baklänges på den regnvåta trottoaren. Shit,hann hon tänka innan hon hamnade platt på rygg. Mina byxor! Hon försökte ställa sej upp,men kunde inte röra sej. Barnen på cykel kom tillbaka och stannade till.
-Vad gör du tanten?
-mhmmph,svarade Rut generat. Hon försökte vända över till mage.
-Mamma,mamma,det ligger en full tant här!! Kom och titta!
Nu började det röra sej bakom gardinerna och folk tittade ut genom ytterdörrarna. Gud! Vad skulle hon ta sej till!
-Men Rut?! Hur gick det? Du är alldeles blå i ansiktet! Men du är ju alldeles stel!
-Hjäälp,viskade Rut med den sista luften hon hade kvar.- Byxorna...
-Vad är det med byxorna? undrade Iris.
-Klä av mej,viskade Rut.
-Men herregud! Jag kan väl inte klä av dej härute!
Rut slet desperat tag i Iris krage.-Du måste ta av mej byxorna! Jag får ingen luft!!
Iris vågade inte göra annat än att lyda. Hon rev och slet för att få av byxorna och tillslut fick några fler grannar komma till hjälp. Blottad inpå bara skinnet låg så Rut där i sin skam.
-Men människa! Var har du fått tag på ett par så små byxor? undrade Iris.
Människoklungan höll andan och väntade spänt på svaret.
-Det var rea på Lindex,snyftade Rut.

Skriven av: Helena Kuronen