Sagan om gatuhunden Bob.

I staden grekland lös solen klart och tydligt. I en gränd lite längre ner på gatan var det massor av gatuhundar och en av dom hette Bob. Bob var 2år gammal hund en hane. Bob som var en stor schefär bodde i greklands vackra stad. Han var van vid människor men höll en viss avstånd från dom. Han hade blivit illa behanlad av människor förut så han litade inte på några människor. Men han vande sig när de gick förbi eller matade honom eller så. Han precise som alla andra gatuhundar letade efter mat i gatugränderna. Vissa tyckte om gatuhundar och vissa inte. Vissa adopterade till och med gatuhundarna som sina egna och gav dom vetrinärs vård och så och hade dom i sina egna hem. Men inte Bob han höll sig borta från människor. Den här dagen gick Bob för att leta efter lite mat. Bob åt aldrig ur soppor han åt det som låg på marken eller mat som människor tappat eller om han blev matad av människorna. Vissa resturanger som kännde Bob i området gav alltid Bob mat från sin resturang. Bob åt alltid glatt upp det. Ibland försökte Bob tigga lite mat av människorna. Ibland gick det och ibland inte. Vissa människor var både snälla och dumma mot Bob. De dumma brukade sparka på Bob och jaga iväg honom från ett område medans andra människor som var snälla mot Bob brukade ge honom mat och så. Men när de snälla människorna försökte klappa Bob så höll sig Bob en bit bort från människorna hur snälla de än var mot honom. Bob hade stött på så många elaka människor att han inte litade på några människor. Men som sagt Bob gick genom stan och försökte hitta och tigga mat från människor. Solen lyste på himlen. Det var varmt ute. Medans Bob sökte efter mat fick Bob en liten skål med vatten att dricka. Bob tog tacksamt emot den drack upp vattnet och gick senare vidare genom stan efter mat. När Bob hade gått hela förmiddan i stan låg han i en skuggan under ett träd som fanns på greklands gator. Där låg Bob och njöt av skuggan. Ibland när bob ville svalka sig dök han i vattnet där det inte fanns några människor. Men nu låg bara bob och njöt av skuggan. Bob sov hela eftermiddan. Om Bob behövde göra ifrån sig nångång så pinkade han på stolpar och träd och väggar. Om han behövde bajsa gick han i en skog som låg i närheten i stan. Men nu låg bob i skuggan och sov. När andra gatuhundar försökte ligga brevid Bob så morrade Bob högt och visade tänderna mot gatuhunden. Gatuhunden som lagt sig brevid Bob förstod då att Bob menade allvar och gick där ifrån. Bob ville vara själv i skuggan och ville inte dela med sig av sin sov plats. Bob hade också blivit könsmogen det innebar att han var pappa åt mängd olika hundar. För varje gång Bob kännde en löp tik så gick han dit före alla andra hanar och parade sig med tikarna så de fick valpar. För Bob var aldrig kastrerad. Men just nu var Bob i skuggan och sov ensam. När eftermiddan var slut så började det lida mot kväll. Bob reste sig upp och skulle leta efter mat.



Bob fick lite mat av snälla människor och blev mätt. Bob gjorde sig lite ifrån sig mot en stolpe och promenerade mot ett gammalt hus. Bob gillade vissa hundar men inte alla. Vissa hundar bråkade han med och brukade få sår ibland av det. Men nu hade Bob inga sår på sig. Det hade blivit sent ute med månen lyste klart och det var varmt i luften. När Bob efter 2timmars vandring från stan kom Bob äntilgen till ett övergivet hus där andra gatuhundar låg. För det övergivna huset låg en bit bort från greklands gator. Där brukade Bob sova med andra gatuhundar som låg där. Det stora övergivna huset var en stor övergivet lägenhet med halv krossade fönster. När Bob kom in i huset flämtade Bob bara och såg på några gatuhundar och gick vidare in till en trasig soffa och la sig ner. Bob var mätt och belåten och hade gjort ifrån sig under dagen. Nu sov Bob äntligen i djup sömn. När bob brukade vandra på greklands gator så kännde folk igen bob. Nästan alla i greklands gator kännde Bob. Bob var kännd i stan bland folk och ge honom mat och vatten när de behövdes. Bob brukade gå på Greklands gator. Hela natten sov bob med de andra gatuhundarna. Bob låg och tänkte på lite köttben i sitt huvud. Gatuhundarna inne i huset hade olika sidor bland människor en del var inte rädda för människor alls och vissa tyckte inte alls om människor. I grekland blev det aldrig någon snö heller allafall inte den gatan som bob bodde på iallafall. Bob hade en hundkompis också som var något år yngre än bob. Han hette sixten och var 1 år gammal. Sixten och Bob brukade leka med varanndra då och då. Sixten sov på ett annat ställe längre bort från stan på natten. Hela natten gick och snart kom solen och dagsljuset upp och bob vaknade och sträckte på sig mycket och gick ut ur huset och ner till stan där det fanns mat och snacks.




Bob gick runt på greklands gator och tiggde mat och snacks från folk. De snälla människorna kastade mat till bob som hungrigt åt upp det. Men så fort folk försökte klappa honom backade han undan och morrade högt och tydligt. Bob var törstig och flämtade högt. Folk som såg det gav då Bob lite vatten ur en skål. Bob drack snabbt upp det och släckte törsten snabbt och gick där ifrån sen. Men snart skulle det ske nånting som skulle förändra Bob liv totalt. När bob en kväll skulle gå till det övergivna huset så gick han över en bro. Bob hade otur för den bron gick sönder under Bobs fötter och plask ramlade Bob ner i forsen som var under bron. Bob åkte med bland forsens vågor. En ung pojke som var ungefär 25 år gammal som gick förbi såg det och hoppade i och försökte rädda Bob. Bob kund simma men drogs under vågorna på forsen efter ett tag slog bob i huvudet i en stor sten och svimmade och sjönk. Pojken som simmade efter Bob dök under vattnet och fick tag i bob och simmade mot en stege i den höga forsen. Pojken som drogs med vågorna och höll i Bob lyckades få tag i stegen och tog all sin kraft upp sig för stegen och bob i famnen. När pojken och bob var säkra på marken igen såg pojken att bob blödde i huvudet. Pojken som hette arnold ringde då vetrinären och de kom och hämtade bob och körde honom till sjukhuset. Arnold fick följa med. Djurambulansen for snabbt genom gatorna till sjukhuset och la in Bob i en oprations sal. Bob hade ett stort hål i huvudet och de syddes med många stygn. Efter oprationen som varade i 4 timmar frågade läkaren vem som skulle betala kostnaden för bob. Arnold sa att de kunde sicka räkningen till honom för han ville adoptera bob som sin egen hund. Så när Bob hade opereats så bodde bob hos Arnold i hans hus. I början litade inte bob på Arnold men sakta men säkert litade bob snart på arnold och anrold fick lov att klappa mjuk och fint på bob. men bob tyckte inte om att kela med så mycket då brukade han morra till.


Trots nu Bob bodde hos Arnold så fortsatte bob att promenera på greklands gator. Men han behövde aldrig tigga mat eller söka efter någon sovplats för nu hade bob ett hem och en vän att bo hos. Arnold och Bob var vänner och Arnold lät Bob vara som han var och släppte ut honom när han behövde komma ut och släppa in honom när jag skulle komma in liksom. Bob var som en ute katt nästan. Arnold behövde aldrig gå ut med bob för bob kunde ju gå ut och rasta sig själv. Det var förmiddag och Bob promenerade på greklands gator och la sig nu under ett träd det fanns skugga. De andra gatuhundarna var lite avensjuka när de såg att bob hade fått ett hem hos Arnold. Så ibland när de försökte komma in till Arnolds hus jagade bara Bob iväg dom genom att morra och hugga efter dom. Vissa hundar som redan var adopterade brukade ägare ha koppel på och gå förbi Bob som låg där flåsade under trädet. Bob kunde se många gatuhundar gå förbi med och utan koppel. Arnold själv jobbade i stan också i en resturang mitt i stan dit brukade bob gå när han ville ha sällskap av sin ny funnen vän. Arnolds returang tillät att Arnold fick ha bob inne på resturangen. eftersom bob var speciell bland gatorna. Annars var det hund förbud på Arnolds resturang. Arnold som jobbade på i resturangen såg bob komma och släppte in bob och fick han ligga i köket medans anrold jobbade. När arnold var klar med sitt arbete i köket så visslade han på bob och sen gick de hem. Bob brukade nästan varje dag komma till sin nya väns resturang och göra honom sällskap hem. Trots allt bob och Arnold var ju vänner så Arnold gav Bob mycket kärlek till Bob. Om någon försökte vara dum mot bob så gick Arnold i vägen och blev arg på den personen det var bob tacksam för. Ju mer kärlek Arnold gav Bob ju mer litade bob på Arnold.


Livet fortsatte vidare och Bob fortsatte promenara på Greklands gator och sen gick till Arnolds arbete vid resturangen. Bob blev äldre för var år som gick. Men när bob var snart 9 år och livet fortsatte för honom. Men när bob var ungefär 12 år gammal en dag blev han sjuk och fick cancer. Bob va mycket hemma hos Arnold och orkade inte gå på greklands gator mer. Arnold tog med bob till vetrinären på sjukhuset men de kunde ingetting göra eftersom cancern hade spridit sig i Bobs kropp. Bo hade bara 3 år att leva. Arnold tog med bob hem igen och försökte ge den kärlek som bob behövde i sina sista liv i året. Bob kunde gå och så inomhus men inte ut på gatorna längre. Många människor som kännde till på från gatorna kom oftast hem till Arnold och frågade om vart bob hade tagit vägen någonstans. Arnold sa att bob hade cancer och hade bara några år på sig att leva. Folk blev mycket ledsna och gav mat till Arnold som bob kund äta. När bob behövde göra ifrån sig så släppte Arnold ut bob så han fick bajsa och kissa ute. Men eftersom bob inte var så pigg längre pga av sin cancer så lunkade han fram och pissade och bajsade. Arnold plockade upp efter bob eftersom bob inte gick in i skog längre. Bajspåsen pla Arnold ner i sopptunnan som sopmännen hämtade sen. Arnold tog ledigt från sitt jobb pga av bob. Han ville ägna sin tid med bob i hans sista år i livet. Arnolds resturang förstod det och gav Arnold ledigt så länge Bob levde. Det hade gått nu 2 år nu hade bob bara ett år kvar att leva och bara lunkade fram på gatorna när bob hade koppel på bob. Liten bit på gatorna gick bob och arnold. Typ 15 min gick dom bland gatorna sen vände de hem eftersom bob var så trött i sina leder efter promenaden. Bob flämtade mycket mer nu än vad han gjorde förut. Så en dag när det hade gått ett år så somnade bob långsamt men nartuligt in i sin korg som han låg på i arnolds hus. Det hölls en stor begravning för bobs skull. Alla människor från stan var där eftersom de kännde bob från gatorna och även arnold var där. Begravningien hölls i en kyrka nära staden i grekland kyrklockor ringde och folk var svart klädda och bob låg i en djurkista som låg på altaret. Alla människor gick fram efter prästens tal om bob hur fin bob var och så. Alla sa fina ord mot bob och Arnold som gick sist fram stod och grät en lång stund han skulle aldrig glömma hur han tog hand om bob eller hur han räddade bob undan forsen. Arnold sörjde länge efter bob men sen gick han och satte sig bland de andra på bänken. Prästen och några körer sjöng en stor sång för bob sen sänktes bob ner under jorden med en egen gravsten på. Jorden fylldes med jord på kistan. Folk stod länge sörjde. 3år senare gick och folk skulle aldrig glömma att bob gick på greklands gator. Bob var kännd bland männsikor där bob brukade gå gatorna. Nu är sagan om bob /slut!




Författare:

Publicerat

Dela: