Publicerat
Kategori: Novell

Sen kväll för musik


Lotta sitter ensam vid bardisken. Bartendern serverar den där sista ölen innan hon skall bege sig hemåt. Bakom henne hör hon hur ett ungt par bråkar. Det bryr hon sig inte om just nu. Hennes värld hade samma kväll gått i spillror. Varför skulle just kärlek betyda så mycket? Ja just det ja... Den där förbannade kärleken, vad betydde den egentligen för henne.

Paret bakom henne börjar plötsligt skrika åt varandra. Bryskt vänder hon sig om och med en röst som skulle göra den störste man vek skriker hon.
”Håll käften, det finns fler med problem här! Njut av kärleken så länge ni har den! Lugn bara, det slutar alltid i misär!”

Paret bakom henne tystnar, likaså resten av salen. De fina äldre tanterna med sina glittriga klänningar vänder sig fisförnämt om för att se vad som står på. Paret tittar snabbt på varandra och mycket snart rusar den unga flickan därifrån. Lotta hade inte direkt tagit en ordentlig titt på paret förut. Flickan hade lila aftonklänning och utsläppt ljust hår som fladdrade bakom henne där hon sprang. När flickan kommit till trappan i den stora salen, kunde Lotta inte annat än tänka på Askungens sorti från prinsens bal. Pojken såg ut att vara i hennes ålder… Runt 23 hade kort svart hår och en liten mustasch som matchade ganska fint med den guldbroderade vita skjortan han hade.

Besvärat reser sig mannen och går mot henne. Tungt slår han sig ner bredvid henne för att beställa en stor grogg. ”Vad är väl en bal på slottet” säger Lotta sarkastiskt.
”Ursäkta?” mumlar mannen tillbaks och tar tacksamt emot sin drink.

”Kärleksproblem?” frågar Lotta utan att direkt titta upp ur sin egen drink som hon börjat smutta på. Mannen svarar bryskt:
”Fan bryr du dig. Tack så hemskt mycket för hjälpen förresten, nu tror jag aldrig att hon förlåter mig.”
Lotta ler i glaset och tittar sedan upp med ett medlidande som vem som helst ser är falskt.
”Har männen kärleksproblem för en gång skull?” säger hon sarkastiskt. ”Kanske ni borde tänka på hur kvinnorna kände sig någon gång. Du vet… ”Att springa omkring med andra kvinnor och vara ute sent å festa med killarna är inte något som vi tjejer gillar”
Mannen tittar irriterat på henne. ”Att tala om egna erfarenheter hjälper inte alltid” säger han och tittar trumpet ner i bardisken. Fast hur var det egentligen tänkte han. Var det mitt fel?

I ett avlägset minne ser han sig själv jaga sin älskade på deras gigantiska tomt. På grund av sina böcker hade han fått ihop en mindre förmögenhet och var beredd att ge allt till sin älskade. Men någonting hände på vägen. Plötsligt hade han gjort något hemskt.

Lotta satt också och funderade, tala med egna erfarenheter hjälper inte säger han… Skulle inte jag veta vad de där snuskhumrarna verkligen vill. Hon tänker på sin tid tillsammans med sin förra kärlek. Från morgon till kväll var allt på hans villkor. Med hjälp av hennes pengar levde han loppan på barer med alla sorters kvinnor. Men just ikväll hade han gått för långt. Att ens fundera på att ha två flickor i sängen där hon var en av dem hade äcklat henne otroligt. Hur vågar svinet ens tänka tanken? Med hjälp av en trasig flaska hade hon sett till att det inte var tekniskt möjligt på ett par veckor framåt. Nu låg han väl antagligen på sjukhuset och ojade sig över sitt hemska levnadsöde. Gement tar hon sig en titt på sin dryckeskamrat. Skulle han passa för hämnd tänkte hon…

Mannen tittar upp ur bardisken och räcker henne handen. ”Jag heter Eric förresten, trevligt att råkas” Lotta fattar handen och ler bakslugt. Snabbt presenterar hon sig för att sedan dra ner urringningen en smula. Den här karlen skulle få känna på en kvinnas vrede.
”Såå Eric du har just blivit av med din käresta, finns det något jag kan göra för att få dig att må bättre” Hennes välformade bak börjar sakta flytta sig mot hans knä.
Rodnande tittar han ner i disken igen. Utan att verka det minsta besvärad börjar hon prata med honungslen röst. ”Så exakt vad var det som hände?”
”Låt oss helt enkelt säga att jag ställde för höga krav på henne” säger han stammande.

Lotta log inombords, hon visste det! Han var precis som hennes ex. Krävde alldeles för mycket. Sakta släpper hon ner behå bandet och säger: ”Skall vi inte gå härifrån? Det börjar bli så varmt.” Hon tar tag i hans arm och börjar föra ut honom ur det stora glittrande huset.
”Exakt vad var det du ville att hon skulle göra för dig” Frågar Lotta när de står vid dörren.
Helt vit i ansiktet svarar Eric: ”Jag ville spendera mitt liv tillsammans med henne, få barn och bo i en lugn liten ort där vi skulle ha en stor trädgård.”

Lotta stelnar plötsligt till, detta var det absolut gulligaste hon någonsin hört en man säga.
Hur kunde hon haft så fel om honom? Om hon frågat detta en timme senare skulle hon ha gjort något som varit minst lika hemskt som det hennes ex gjort mot henne.
Lugn men skakad vänder hon sig om och ser in hans gyllenbruna ögon. ”Vill du följa med mig in dit igen och förgylla min afton?” säger hon stammande

Eric tittar lugn på henne och bugar sig. ”Tag min arm och kvällen är vår” säger han.
Sakta stegar de in i byggnaden igen. Orkestern har börjat spela en ny sång, desserten serveras och de levande ljusen tänds. Natten tar sin början.

Av: Kasper

Skriven av: Slimmuk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren