Publicerat
Kategori: Novell

Sorgsna dikter


Blodet forsar ur såret flickan just skärt. Hon mår dåligt, för hon har förlorat i stort sett allt som hon höll kärt. Hon är förvirrad, när hon sitter inlåst på toan och tänker. Hon öppnar sin hand och ser på rakbladet som mot henne blänker. Hon undrar vad hennes vänner tycker om vad de ser. Flickan gillar dem i alla fall inte mer! Det var jävligt länge sen hon hörde nåt. Hon vill bara ha deras stöd, men det har hon aldrig någonsin fått. Hon har det ett jäkligt jobbigt liv, men ingen tycks fatta. Denna flicka kan inte längre skratta! Hon önskar att det fanns en andledning för henne att få le. Hon vill kunna öppna sina stängde ögon och se. Hon vill bara ha det bra! Flickan vill bara vara gla! Hon börjar gråta. Hon snyftar och ber om att få tillbaka sitt liv. Hon ber om att få slippa lida. Hon ber om att få känna av livets goda sida! Hon kämpar och försöker, men gång på gång förlorar hon i livets falska spel... Hennes lust att leva blir färre och hennes självmordstankar värre. Tillslut orkade inte flickan mer och sa stopp! En kniv i halsen och hon dog. Och tänk, det fanns inte en enda jävel på hela denna jord som hennes smärta förstod...


************************************************************

Du känner dig ensam och övergiven, bortglömd och överbliven. Dina händer skakar och du känner att din kraft att kämpa snart är slut. Du vill ta en kniv och bara skära. Du känner att ingen skulle bry sig ändå, inte ens dina nära och kära. Du gråter och undrar varför ingen fattar att du inte längre vill lida! Att du helt enkelt vill känna av livets goda sida! Du vill mycket gärna ta ditt liv, men du saknar mod. Du önskar att någon bara förstod... Du ser äcklat på den vassa kniven i din hand. Tårarna slutar aldrig strömma. Du kan inte gå vidare, för du kommer aldrig att glömma. Men precis då du ska ta ditt liv kommer en vän, som du inte alls känner speciellt väl, och säger att du har mycket att leva för. Din smärta försvann plötsligt och branden slocknade. Den här vännen är allt du har, och egentligen den enda ursäkten till att du fortfarande lever kvar...


************************************************************


Lusten att leva blir förre, självmordstankarna värre. Tårarna börjar rinna, du känner och önskar att du bara kunde få försvinna. Du önskar att du snart dör, för du känner att du ändå inte har nåt att leva för... DU orkar inte mer och önskar ibland att någon kunde känna din smärta och se, istället för att stå där dumma och mot dig le. Du vill ha stöd, men det har du aldrig fått, från varken någon eller från nått...


************************************************************




Du är van att få nya problem varenda JÄVLA dag. Men ibland tänker du, varför just jag? Du gråter och sörjer och undrar hur länge din död dröjer. Dina händer skakar, och du vill absolut inte mer. Du gillar inte vad du ser. Du önskar att någon bara kunde fatta. Hallå! Jag kan inte skratta! Du spelar bara en roll när du ler. Men ingen människa ser. Du är dömd till att slåss för ditt liv på egen hand. Hela ditt liv står i brand. Tårarna slutar aldrig strömma. Du kan inte gå vidare, för du kan aldrig någonsin glömma...

************************************************************


En liten flicka sitter och gråter. Hennes tårar tycks aldrig sluta strömma. Hon kan inte gå vidare, för hon kan aldrig allt som hänt glömma. Hennes liv är jävligt svårt. Alla problem som hon har upplevt har tagit henne hårt. Hon älskade förut livet och ansåg det som en vacker gåva. Nu anser hon det bara som en enda stor plåga. Ingen umgås med henne vill. Hon är bara en värdelös sak som man kan kasta elaka kommentarer till. Hon sörjer och undrar hur länge hennes död dröjer. Flickans armar är fulla av ärr som hon med hennes pappas rakblad skärt. Ingen vill hålla denna flicka kärt. Hon ser på blodet som rinner. Ingen kommer att sakna henne, så vem är det som vinner? Hon ser på rakbladet som mot henne blänker. Nu sitter hon alldeles ensam i världen och förvirrat tänker...

************************************************************

Flickan gråter och hoppas att hennes föräldrar en dag henne förlåter. Kniven är tryckt emot hennes hals. Hon snyftar och önskar att livet hade gett henne en chans. Hon önskar att hon kunde få leva kvar, men vad har hon för val? Hennes liv är inte längre någon rolig lek, för nu går det mest ut på lögn och svek. Flickan ler. Även om hon tar sitt liv, hon något positivt i det hela ser. Snart kommer hon få slippa allt det som varit hårt. Allt som för henne varit svårt. Allt blir suddigt och nu vet hon att hon snart dör. Snart kommer hon till andra sidan, där hennes gamla problem inte stör. Vid hennes fötter ligger ett avskedsbrev. ”Förlåt” blev det sista hon skrev...

************************************************************
En skötsam flicka i närheten av sina klasskamrater står. Flickan vet inte vad hon ska göra. Ingen vill på henne höra. Alla pratar skit om flickan. Men fattar de inte? Denna flicka har redan ett hjärta fyllt av blödande sår! Finns det ingen som förstår? Är det ingen som ser? Flickan som står här, är den enda som aldrig ler! Flickan sköter sig kanske alltid och kanske verkar stark. Men det är endast på utsidan, hon är väldigt svag där inne. Hon har många hemska stunder i sitt minne. Hon gråter inombords. Ingen vill ta sig tid och lyssna. Ingen vill fatta eller se hur dåligt flickan EGENTLIGEN mår. Hon går därifrån med tårar i ögonen. Hon förstår snart. Ingen umgås med henne vill. Hon är endast en slagpåse, bara en värdelös sak som man kan kasta elaka kommentarer till... Flickan börjar förbryllat leta efter en kniv. Hon vill inte längre leva... Hon skriver ett avskedsbrev. ”Varför gav ni mig aldrig en chans? Nu är det redan försent, för nu står jag här med kniven tryckt emot min hals!” Blev det sista hon skrev. Hon föll ihop. När flickans kropp blev återfunnen blev klasskamraterna förskräckta. De insåg snart varför denna flicka aldrig skrattat. De fick skuldkänslor när de insåg att de borde ha fattat...

************************************************************

En ensam flicka sitter på en bänk och ser att hennes liv är för jävligt numer. Hon vill bara ha det bra, hon vill endast va gla! Hennes liv är inte längre någon rolig lek, nu går det mest ut på svek. Ner för hennes kind rinner en tår. Hon har insett att ett härligt liv hon aldrig får. Hon vill ha hjälp av sina vänner, men de bara vänder henne ryggen åt. Trots att varenda jävel vet att hon har det jäkligt svårt. En vass kniv ligger i hennes hand. Hela hennes liv står i brand...!

************************************************************

Flickan skäms över sin kropp. Hon vill visa hur hon mår, så att hon kan prata med någon som förstår. Hon skådar äcklat de blodiga skärsåren. Hon minns första gången hon skar sig, det var i början av våren. Nu rinner tårar ner för hennes kind, så kalla, så kalla. Hon suckar och greppar rakbladet som mot henne blänker. Hon undrar vad de vänner som vet tänker. Hon gråter och vill inte leva mer. Hon gillar inte vad hon ser. Hon bär endast en mask de få gångerna hon ler. Är det ingen annan som vet? Hennes tårar har blivit en mörk hemlighet...

************************************************************

Är det ingen annan som vet? Hennes tårar har blivit en mörk hemlighet... Hon vill inte visa något för någon. Hon vill inte berätta ett skit. Hon är rädd för svaren! Hon är rädd för vad folk ska säga! Hon är rädd för vad folk ska tycka! Hon funderar på konsekvenserna. Hon funderar på mycket. Flickan är rädd för reaktionen. Hon är rädd för allt och alla. Men hon är mest rädd för livet... Inte för döden, den längtar hon till. Hennes liv är bara en plåga. Det är bara en fråga om hur länge flickan står ut... Och hur många fler problem hon klarar av...

************************************************************

Flickan försöker en mening med livet finna. Men hon kan aldrig livets falska spel vinna. Och ibland, när allt känns jävligt svårt, önskar hon att snart dör. I sådana skeden känner hon att hon inte har något att leva för. Hon på allt som hänt tänker. En tår på hennes kind blänker. Flickan ingen annan utväg än denna ser. Och det är i och för sig den enda för hon vill inte leva mer. Hon trycker kniven emot sin hals. Varför gav ingen henne en chans? Hon snyftar. Hon gråter. Hon hoppas att hennes föräldrar henne en dag förlåter. Såren i hennes hjärta bränner. Nu vill hon ha vänner...!! Men ingen fattar hur hon mår, när de står och åt henne skrattar. Flickan hinner inte tänka mer, utan faller ihop. Nu ler hon. Nu hon äntligen dör. Nu ska hon få komma till den andra sidan, där hennes gamla problem inte längre stör...!

************************************************************



Flickans hand färgas röd. Och nu är hon död. Flickan ligger på golvet och blodet nerför hennes hand börja rinna. Nu är väl alla människor glada, i alla fall de som ville att denna flicka skulle försvinna... Alla efter henne spottade och svor. Även hennes egen bror. Är det så jävla konstigt att det blev som det blev? Ingen såg att flickan led! Det finns ingen som henne saknar. Ingen fattar att flickan aldrig mer vaknar. Nu är allt slut. Nu är allt över. Flickan har somnat. Hon har slutat andas. Nu är allt för henne svart… Visst är det hemskt? Visst är det äckligt? Hoppas ni lär er, stötta era vänner så fort du märker att vännen det svårt fått. För annars kanske din vän tar sitt liv innan du hinner göra nått!!!

************************************************************

Hon är bruden som alla tror har det lätt, att hon är bruden som alltid gör saker som är rätt. Men bakom hennes leende fasad, döljer sig en hemlighet, som ingen varken hört om eller vet. Bruden är egentligen svag och ser livet som en plågsam lek. Hon skär sina armar där ingen henne ser. Men det kan ingen ana, för denna brud hon alltid ler! Hon har det egentligen svårt, hon har det egentligen jävligt hårt! Men ändå tror alla att hon är bruden som har det så lätt och att hon alltid gör saker som är rätt...

************************************************************


I en del ögon är livet en gåva, och i en del ögon är livet endast en plåga. I en del ögon är livet bra, och i en del ögon är livet svårt varenda da. I en del ögon är livet varmt. Och för andra ögon är livet hela tiden kallt. Och de som lider brukar bara se en utväg ut. Att ta sitt eget liv, för att allt jobbigt ska ta slut... Men om du skulle ha tur, och ha ett liv som är bra, bara njut och var gla. Och hoppas att ditt liv förblir så. För den jobbiga sidan tror jag inte att någon vill känna på...

************************************************************
På dagen spelar du en roll. På dagen lever du livet du aldrig får. Ditt liv är en hemsk lek, som bara går ut på svek. Men i mörkret kommer ditt rätta jag fram och tårarna börjar rinna. Det är då du vågar inse ditt helvete. Det är den enda tiden du kan vara dig själv. I mörkrets skydd... Men imorgon är en ny dag. Du suckar. Du svettas. Du gråter. Och du skäms. Imorgon fortsätter teatern....

************************************************************
ingen väljer hur ens liv ska va, så livet är inte alltid så bra. Ibland kan livet vara och det finns inga problem att tänka på, men en del, de känner aldrig så! En del upplever livet som något som är svårt och hårt. En del de fantiserar om döden och blod. Och andra de skär sig för att slippa tänka på sin sits. Rakhyveln rivs! Handen bultar och blodet rinner. Ondskan den vinner! En del ler åt det de ser, andra gråter och tycker att det är dumt och fel. Undrar om det vet om hur de som skär sig mår, eftersom de skapar sina egna sår. En del är snabba på att dömma och tycks alltid glömma att om man skär sig och mår skit, vill man ha hjälp! De tycks dock ingen fatta, för de som skär sig brukar ju skratta...? De så glatt åt alla ler och ingen smärtan i deras ögon ser! Hur ska man veta att något då är fel? De visar att det som skär sig är bra på att spela en roll. Och det vet jag, för det har jag själv gjort...!

************************************************************
Flickans liv är en kamp blott. Hon undrar, vad har hon utav livet fått??? Hon ansåg förut livet som en underbar och härlig gåva... Nu är det i hennes trötta och utmattade ögon endast en plåga. Hon skäms, för hon har redan sin arm skärt. Flickan skriker efter kärlek, hon vill att vem som helst, bara någon ska hålla henne kärt! Hon gråter varje dag och tänker mycket, ”Varför just jag?” Även om har stöd, så känner hon att hon sakta inombords dör. Ja, vad har hon egentligen att leva för? Flickan är hatad av alla. Döden på henne börjar kalla. Hon hör ropet och trycker kniven emot sin hals... Varför gav livet henne aldrig en chans...?

************************************************************
”Ta vara på livet, livet är en gåva!” säger din vän. Kan ingen fatta att livet i dina ögon bara är en plåga? Du suckar och försöker förklara om livet du aldrig får och om hur dåligt du mår. Men ingen tar dig på allvar, och du går därifrån med gråten i den hals, inge tycks vilja ge dej en chans! Bara någon kunde fatta att du inte längre kan skratta! Du kämpar och mår dåligt som fan varje dag, och du är aldrig glad! Och när du ska sova, får du aldrig en blund! Du vill bara bort du tänker, när du tar rakbladet som blänker. Du skriver ett avskedsbrev, ’FÖRLÅT’, blev det sista du någonsin skrev…

************************************************************

Skriven av: Jossa

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren