Trollbarnet

En pojke gick genom skogen sent en sommarkväll. Han hade huggit ved hos sin morfar flera dagar och nu var han på väg hemåt. Morfadern kunde många historier om troll, jättar och älvor som levde skogen. Han hade suttit på en bänk framför pojken och berättat dagarna igenom.
Rätt som det var kom ett stort troll lufsande på stigen. I famnen bar trollet ett litet barn, ett fult skrikande knyte. Trollbabyn hade stora vårtor i sitt rynkiga ansikte och svart trassligt hår.


- Aha! sa pojken för sig själv. Trollmamman är på jakt efter en människobaby som hon kan byta ut sitt eget barn mot.


Pojken bestämde sig för att följa efter trollet. Det gick med tunga steg genom skogen. Genom stickiga buskar och täta snår. Över nedfallna stockar och mossiga stenar. Efter en stund kom hon fram till en glänta i skogen.


Mitt i glänta låg ett litet rött hus med vita knutar. Där gick trollet in. Snabbt som en vessla slank trollet in och sedan , vips, ut lika fort. Trollet bar en skrikande baby i famnen när det kom ut. Babyn hade ljust, lockigt hår och uppnäsa. Den skulle varit sötare om den inte skrikit så mycket.


- Aha! tänkte pojken igen. - Trollmamman har bytt sitt eget barn mot människobabyn.
När trollet försvann in i skogen smög pojken fram till skogen och gick in. I husets enda rum fanns en spis, en säng, en vagga, ett slitet träbord med två stolar. Pojken gick fram till vaggan. En liten söt baby med ljusa lockar låg och sov.


- Trollbarnet måste vara förtrollat så att det ska se ut precis som det bortrövade barnet.
Dörren öppnades. En ung kvinna gick in med trötta steg. I famnen bar hon en hink vatten. Hon ryckte till när hon såg pojken stå lutad över vaggan.


- Vad gör du här? Ut! Omedelbart!


- Jag följde efter ett troll genom skogen. Det bytte ut ditt barn mot sin egen trollunge. Det här ser bara ut som ditt barn, i själva verket är det en ful trollunge.


- Vad säger du? Är mitt barn hos trollen? Men varför stoppade du henne inte?


- Oroa dig inte, min morfar har lärt mig hur man gör med bortbytingar. Vi måste piska barnet riktigt ordentligt så kommer trollmamman tillbaka och byter ut barnen.


Mamman protesterade men pojken skar av ris från en björk och band i hop det. Sedan började han piska barnet på ryggen. Barnet skrek högre och högre men pojken bet ihop och fortsatte. Modern försökte hindra honom, men han föste undan henne gång på gång.
Riset slog upp långa strimmor i barnets rygg. Huden sprack upp och det blodet började sippra fram. Barnet skrek hjärtskärande. Efter en stund grät det svagare. Blodet rann från ryggen ner på golvet i stora pölar. Barnet gnällde en sista gång och dog.
Pojken slutade att piska .


- När som helst kommer trollmamman nu och byter ut barnet, sa pojken uppmuntrande till mamman som satt på golvet och jämrade sig.


Men inget troll kom. Då förstod han att han gjort ett fruktansvärt misstag. Han sjönk ner på knä med den döda babyn framför sig. Mamman grät förtvivlat och tog fram en kniv ur en kökslåda. Pojken böjde huvudet och väntade undergivet på hugget.


Då öppnades dörren och in steg en munk i brun kåpa och med en vandringstav i handen.


- Frid vare med er, mina barn, sa han och gjorde korstecknet.


Modern rusade fram till honom och berättade vad som hänt. Munken lyssnade, utan att säga något.. Han funderade en stund, sedan tog han kniven ur moderns hand . Han prövade skärpan på eggen med ett finger och vinkade till sig pojken.


- Min unge man, du har pinat livet ur det stackars oskyldiga barnet. Det går inte att göras ogjort. Är du beredd att ta emot ditt straff?


Pojken nickade och sjönk ner på knä med halsen blottad. Munken fattade tag i pojkens huvudhår med ena handen och måttade med kniven . Med allvarlig min rakade munken en tonsur på pojken.


- Är du beredd att avge munklöften här och nu?


Pojken lovade att leva hela sitt liv i fattigdom. kyskhet och gudfruktighet.


- Gå nu genast i väg till klostret och säg att du vill bli novis hos dem, när du väl klivit över klostrets portar måste du stanna där hela ditt liv, Jag skickar bud hem till din familj och berättar vad som hänt.


Pojken tog farväl av munken och den unga kvinnan, sedan gick han ut ur huset och in i skogen. Han vände sig om för vinka farväl. Munken höjde handen och vinkade farväl, sedan bleknade han bort. Detsamma gjorde kvinnan och det döda barnet. Sist försvann även huset. Bara gläntan stod kvar orörd.

Skriven av: Cassie