Uppfostran


Jag och mitt barnbarn Hillevi sex år hade bakat bullar, när min pappa kom på besök. En äldre man med glädje, humor, svordomar och som älskade sötsaker. Han svor alltid när det var något positivt.
Vi satt vid köksbordet och väntade på att kaffet skulle bli klart. De nybakade bullarna spred en ljuvlig doft. Pappa tog en bulle, hade inte tålamod att vänta på kaffet. Mitt barnbarn Hillevi tittade med stora ögon på honom och sa:
”Mormor har inte sagt varsågod.” Han lade snabbt tillbaka bullen.
Vi njöt av kaffet och bullarna när min pappa utbrast:
”De var jävligt goda bullar, jag tar en till.” Hillevi tittade än en gång på min pappa och sa:
”Du ska vårda ditt språk.”
Pappa brast ut i skratt och sa de behövdes ett barnbarnbarn för att uppfostra mig.




Författare:

Publicerat

Dela: