vene

fem månader tills mörket är borta och en ärrad man fixerar på död när medans livet fortsätter.
varje morgon kliver de upp klockan 7 samma rutin igen. precis som tvångstankar är det ett förutsägbart mönster. Jag går ut för att skjuta på ölburkar men en ärrad kvinna känner inte igen en whisky flaska och en leksakspistol i hennes rutin. helikoptrar och swatteam kommer till paranoians undsättning och jag blir lovad ett långt straff.
jag står inte ut med dessa rutiner och har aldrig gjort. slutet är nära och jag känner det krypa på
en sista dag i den galna världen eller bara kanske till och med två.

Författare:

Publicerat

Dela: