Willow min häst

Solen sken in genom gardinen. Strålarna träffade mina ögon och jag vaknade. Idag var det vackert väder och jag skulle åka och titta på min nyblivna häst. Jag tassade ner för trappan och upptäckte att mamma stod i köket och diskade.
- Kom ät din frukort nu gumman, sa mamma och log mot mig. Jag svarade inte utan satt mig vid bordet och började gnaga på en macka.
- Du ska vara på stallet klockan elva, sa mamma.
- Vem har sagt det?, sa jag med munnen full.
- Ägaren... Sarah.
- Jaha, har hon ringt eller?
- Ja, igår då du var hos Mariah.
Klockan var nu halv elva så jag skyndade mig något. Jag hade en ny ridväst men gamla ridbyxor. De var typ antika... Då klockan var tio i elva satt jag mig på min cykel och cyklade till stallet. Stallet låg en km från oss. Det var ett privatstall där Willow stod, min nya häst. Jag hade varit och tittat på honom förra veckan och bestämde mig för att han skulle jag ha. Väl inne i stallet såg jag att Emelie redan hade kommit. Williow stod i gången och spetsade öronen då jag kom. Han hade sådär mysig, tjock vinterpäls och såg så söt ut då han tittade på mig.
- Där är du ju, sa Emelie.
- Jepp, svarade jag.
- Jag hade tänkt att du skulle få rida ut idag... För att testa honom lite.
- Nej men vad kul!, sa jag och klappade Willow.
- Jag vet ju redan att du har ridit honom då jag inte var här men jag vill också se dig rida lite i paddocken. Jag tänker inte testa dig utan bara se hur han går med dig, sa Sarah.
- Okej sa jag.
- Du kan göra honom i ordning så ska jag gå och ringa ett samtal.
- Okej, sa jag igen och Sarah gick ut.
Sarah hade lämnat sin ryktlåda så att jag skulle kunna rukta honom. Jag borstade igenom hans päls och konstaterade att han löste mycket hår. Det var ju klart att det var vår snart och vinterpälsen skulle ju bort innan dess... Willow var en oldenburgare född 1994. Han var go och glad rakt igenóm och det var därför han var så bra. Då jag red på ridskola böev jag skrämd efter en tragisk olycka för min kompis. Hon bröt båda benen och blev rullstolsbunden på grund av att skelletet alldrig läkte igen. Jag var borta från ridningen i flera veckor och sa till mamma att det gick kvarka i ridskolan och att man inte fick vara där. Mamma som är så lättlurad som vanligt brydde sig inte utan trodde helt klart att jag talade sanning. Inte för att jag ljuger ofta uten det var mer som en vit lögn. Willow knuffade mig i baken då jag kratsade hans ena framben. Han var en duktig allround-häst och väldigt duktig på att hoppa hade Sarah sagt. Jag hade aldrig hoppat utan bara testat rida honom lite smått. Jag hade ju också en yngre syster som också gillade hästar. Hon red på ridskola nu men hon sa att jag var tvungen att ta lektioner för henne istället nu. Visst hade jag lovat men vad vet jag? Jag ville nog först lära känna honom. Plötsligt kom Sarah tillbaka och såg bekymrad ut.
- Det är en häst i hagen som har dött.
- Va?!, sa jag.
- Kom och titta...
Jag gick fram till Sarah och hon började gå till en hage.
- Han låg här alldeles nyss, sa hon och stannade utanför en hage.
- Men han var väl död?
- April, april din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill!!!, skrattade Sarah.
Jag själv var också tvungen att fnissa lite. Väl tillbaka i stallet stod Willow sadlad och klar. Du kan leda ut honom till paddocken. Följ mig..., sa Sarah som hade slutat skratta.
Jag tog tag i Willow och knäppta lös honom. Sedan ledde jag honom till paddocken.
Du kan sitta upp också rida hur du vill som uppvärming.
- Okej, sa jag och var nästan redan i sadeln. Jag skrittade honom först och sedan travade jag och försökte få honom att lyssna på varje liten hjälp. Jag tror att Sarah tyckte jag var duktig för hon berömde oss ofta. Den kändes bra...
Då kvällen kom var han i mitt eget stall. Nu hade vi hela framtiden framför oss...

Författare:

Publicerat

Dela: