Jag var bara förställd

Den som har sånger sjunger.
Den som har skönhet strålar.
Den som har smärta kvider.
Den som har pengar snålar.
Den som har gett upp ler.
- Varför?
- För att inte vidare komma ifråga för något.
G.B. torde framför allt vara de kvinnliga poeternas poet.
Men de nå ej hans lovsång.
På Mårtenstorget var det bara slut.
På Domus kunde jag med bävan erfara hur mina blickar drogs mot en flicka, som kunde ha gestaltat en roll i en fransk film, om de nu gör sådana filmer i Frankrike.
Aldrig har jag haft tillräcklig känsla för vad som är bra för mig. Kanske kunde jag som terapeuterna säga att jag inte tillåtit mig att ha det bra. Emellanåt har jag kompenserat mig med njutning, vars frukt dock icke står sig särskilt väl över natten.
Snegla ej.
Segla.
Ska jag.
Idag.
Vilket du väl knappast väntat dig få veta. Förvånande nog har jag stöpt i en rigid form hela tiden, nu gäller det bara innehållet.
Om sin rigiditet är man dåligt medveten och att då tala om form är övermaga.
Vad innehållet anbelangar kan du lika gärna föreställa dig vad en myra har att berätta om sitt synbart strävsamma liv.
- Jag vandrade än hit
än dit
släpade på en nattsmygsvinge
bet en flicka i handen
drog 7
strån till stacken
la mig att dö.
Ja, för den som aldrig sett en myra.
En mening får snarare än man anar sin historia, den bildar kring sig ett sammanhang man aldrig kunnat föreställa sig i tillblivelseögonblicket. Det är i och för sig ingen tröst och absolut ingen garanti. Lika tanklöst som jag skriver har jag satt barn till världen.
Det senare har dock världen bara gott av, ja, hade kanske väntat sig mer av den varan.
Nu är tiden sen.
Älskad blir man aldrig.
Sedd inte heller.
Åtrådd - i sekunder.
För bombnedslag längre.
Etc.
Man blir utnyttjad för ett eller annat omedvetet eller medvetet syfte.
Desto fler, desto bättre?
Det finns det som Gud gör, vilket inte ens görs av fina flickor.
När jag tycker att jag slösar bort min mänsklighet, fullföljer jag i själva verket bara avsikten.
Att göra något i kärlek - sätta omsorg före tillfredsställelsen av det egna korta behovet.
Att älska - översköljas av tillfredsställelse.
Älska illusionslöst - känna sina svagheter.
Längta sina drömmar - vägra torska, men inte göra annat - då kan man tala om att överlåta sig åt försynen.
Älska sin nästa som sig själv - förväxla.
Självhävdelse - stor kärlek.
Att ta emot kärlek - överse med den älskandes brister.
Stolthet - inte kompromissa med sin längtan.
Jo, jag hörde vad du sa.
Jag förstod inte.
Jag förnekade.
Jag förslöt mitt minne.
Jag undanhöll min längtan.
Jag var bara förställd för att passa in i min egen längtan.

Ture Holmberg

Status: Guld författare

tror bestämt att jag gör mig bäst som obeskriven, men den som gör sig omaket att ta sig genom mina kommande ordmassor kommer förmodligen att forma just något liknande en beskrivning f.ö. kan man se sig mätt på Facebook
Ture Holmberg är medlem sedan 2023 Ture Holmberg har 285 publicerade verk