Kom, spring mig till mötes

Det ser faktiskt ut som om det är stängt idag också.
Kilar in något för att vidga springan.
Mörker sipprar ut.
Jag har inget att samla det i.
Får stå och se det skingras.
Inte ens ett farväl.
Villfarelsernas ljus bäddar in mig.
Vad kan det lindra.
Ett faktum: Man skriver med något.
Utan, skriver man inte. Det är möjligen ett annat faktum eller så är det en annan sida av det förra. En annan sida?
Diktar gör man hela tiden, skönt sällan.
Sanningen når en glimtvis som utsikten från snårskogen.
Tröst i allt elände.
Sanningen ligger eländet nära.
Gud står nära allt, vilket reducerar.
Större än Gud är inget.
Inget kommer jag åt.
Min del av saken är en annan del.
Föreställningen om rationalitet trampar mig på tårna. Betyder det att mina fötter sticker ut för långt?
Konsten är förvisso lång, vilket är lättare sagt än livet är kort.
Smärtan i konsten består.
Bestående men är konstens skörd.
Jag kan inte längre sluta ögonen.
Det slutar oupphörligen. Jag hinner inte med.
I intet står jag väntande.
De lever på ryktet om att göra sitt yttersta.
19.7.1997
Möjligen tillräckligt deprimerad för att sitta här. Skall möjligen vara lagom. Säg det som jag inte misstror idag och vartill min lust inte står. Sjung ut, flyktande svala!
Bestulen i dubbel måtto, glömsk intill benen, vissnande ner mot den djupa svärtan.
Ingen galge att hänga de sista meningarna i.
Bort flyga de, bort röva de, tomt eka de.
Där intet finns blir bytet klent för den som inte skapar ur det.
I Polens av tårar översvämmande dalar flyter minnena upp till ytan. O sorg.
Treblinka. Treblinka. Treblinka. (På knä under vattnet.)
Varför föddes jag? Varför dog jag inte ögonblickligen? Min barndom! Hör Du mig?
Min ungdom, varför hoppade jag över Dig? Kom, spring mig till mötes! Mina mannaår,
slut mig i Er famn! Ålderdom, var mig nådig! Gå milt vi min sida. O längtan, stilla Dig en
smula! O erfarenhet, kom mig vid, stå mig bi, var mig när! Jag är åter här. O sömn, slut
mig i Din famn!

Ture Holmberg

Status: Guld författare

tror bestämt att jag gör mig bäst som obeskriven, men den som gör sig omaket att ta sig genom mina kommande ordmassor kommer förmodligen att forma just något liknande en beskrivning f.ö. kan man se sig mätt på Facebook
Ture Holmberg är medlem sedan 2023 Ture Holmberg har 442 publicerade verk