Plikten att bli till

Ja, ett steg, ett enda, åt något håll, ditåt som det tycks, eller, med en längre syftning, kanske ditåt eller ännu längre bort; jag känner emellertid detta enda steg, hur hela kroppen förflyttas, eller hellre, förskjuts från det ena synfältet till det andra, hela kroppshyddan, denna boning för ett liv, i sig inneslutande okända generationers mer eller mindre välriktade livsbanor, glider fram över livsåkern, ena stunden enahanda anonym, andra som en öppen varm hand bjudande sig och inbjudande dig; ett samtal över hela skapelsen, där du görs jämbördig med dess tålmodiga bördighet, dess utsträckning, dess födande yta, underlag för ditt steg, på nytt och på nytt.
Att göra sig bättre än man är för att inte farhågorna om ens uselhet ska besannas. Att lära sig minsta gemensamma umgängesrätt. Att se sig mitt i denna värld av obotlig ensamhet. Att erkänna sina svagheter för att därmed lyfta sin svaga nästa. Att göra rätt utan att någonsin veta.
Plikten att bli till.
Till vad.
Kan det finnas en större synd än att påstå sig känna människans villkor?
Så kom tystnaden och plockade orden från min mun och la dem där i oåtkomligheten. Jaha, minuterna rann iväg, svedan sved vidare, tankarna sinade, i tomhet satt jag. Men jag talade ändå, stod på podiet och sökte dräkten att skyla min nakenhet, dock inte mer än att den lyste igenom så svagt att den skonade de skygga blickarna. Ord som sökte meningar att hamna rätt uti.
Man ondgör sig. Man trivs ej i nya språkkläder. Öronen avvisar nya klanger.
En dag känner man igen det nya. Man prövar dess plats och kanske kan man glädjas över att ha funnit den.
Nu går tiden över. Den lägger sig över mina knän och värmer en gnutta. Så hopp.

Ture Holmberg

Status: Guld författare

tror bestämt att jag gör mig bäst som obeskriven, men den som gör sig omaket att ta sig genom mina kommande ordmassor kommer förmodligen att forma just något liknande en beskrivning f.ö. kan man se sig mätt på Facebook
Ture Holmberg är medlem sedan 2023 Ture Holmberg har 268 publicerade verk