Vi kalkylerar risker

Jag är medveten om upprepningen: Gombrowicz
- Tänker du upplysa oss om anledningen?
- Jag kan inte upplysa er, det får ni vara så vänliga att göra själva, jag har svårigheter nog för egen del.
Man vet väldigt litet om kvinnans ställning.
Visst hade det funnits skäl att fortsätta skriva om den senaste anmärkningen. Jag var faktiskt i färd med att göra det, då jag lyckligtvis hejdade mig i känslan att det skrivna var alldeles tillräckligt, någon omistlig fortsättning finns inte.
- Hon själv då, frågar du. Är mycket tillfreds med att vara både den självklart främste i varje konkret mening, som en sådan position kan bära och den evigt ogenomskådade, den mystiska frånvaron och den mytiska urheten.
- Men hur rimmar det? Man vet inte och man vet.
- Man placerar henne och blundar och försöker glömma i manskör.
- Och lyckas?
Jag vet inte om man någonsin rör sig på så okänd mark att man kan ursäkta att man tar eller inte tar till orda.
I prosan myllrar människobilder.
I poesin väser stenen.
Är hon nu dömd att för all framtid lida modernitetens onda?
Att ett ord överlever en säsong är nog det märkvärdigaste under.
Jag smakar den bokstavsfläta, som bakades för sextioett år sedan på ett säkert gammalt recept.
Samexistens.
Vad som i den brinnande stubinens närhet förvrids och förgås i hettan bekymrar sig föga för vad bomben småningom ska åstadkomma. På åskådarplats gör man två reflexioner.
I ett hav av hundra gånger hundra mil med ett djup av hundra meter, alltså med en volym av 100.000.000.000.000 kubikmeter utgör en last på 100.000 kubikmeter elände en miljarddel. Tusen sådana laster utgör således en miljondel. Det finns ca. 10.000 fartyg lastade med detta elände. Förliser de alla samtidigt i det omtalade havet, blir koncentrationen elände 1:100.000 i just det havet.
Does that mean anything?
Hela synfältet speglas i droppen.
Bomullsklänningsfliken skymtade just bakom stugknuten.
Gunnar Björling ler monumentalt.
Vi kalkylerar risker.
Kriget utkämpas mellan parter.
Man lägger sig undantagsvis i det upptagna älskogslägret.

Ture Holmberg

Status: Guld författare

tror bestämt att jag gör mig bäst som obeskriven, men den som gör sig omaket att ta sig genom mina kommande ordmassor kommer förmodligen att forma just något liknande en beskrivning f.ö. kan man se sig mätt på Facebook
Ture Holmberg är medlem sedan 2023 Ture Holmberg har 442 publicerade verk