Vidare i texten

Mina ögon fastnar på en man. Jag klassar honom som gangster på mellannivå. Allt i hans yttre pekar åt fel håll. Eller rätt om man så vill, rättar jag mig. Blicken lyckas slita sig och hamnar på tre välnärda och väluppfostrade barn. Slutligen görs det, som blivit till en svårlöslig ekvationen, till en omöjlig, när kvinnan uppenbararar sig med omisskännlig självklarhet. Vilken Pop Up Store som helst skulle ha dragit sig tillbaka med skammen väl inslagen. Vad kunde jag annat än konstatera ett vinnande koncept. Min ensamhets pris delas omedelbart ut och jag tar det i en tugga. Jag lever för att leva. Ska det föreställa en lösning
Manifesterandet tar aldrig slut
Så sent som i morse läste jag vad man kan kräva av det man kallar konst, likaså om vad man bör vänta sig av den som ska kallas konstnär. Inför kravet att man bör veta vilket svar man kommer att få på frågan man eventuellt ställt reste sig nackhåren. Jag ska raka av dem. Så är det bekymret ur världen. Den värld som snart har beväpnat varenda lärare upp till tänderna. Sen ska väl skjutglädjen stå på topp och med båda fötterna på jorden, för att senare hamna i den, på lagom djup för de överlevandes trevnad. Man tänker på allt
Kön och konst, det är frågan
Svaren trampar på i sörjan
Får en kvinna i burka skriva om en man i bur
Vem fan är du att ställa frågan

Frågan om koloniseringen aktualiseras på nytt
Är man kolonisatör om man råkar leva i samma världsdel som forna kolonisatörer
I vilken världsdel har det inte bott sådana
Vilket språk och vilken världsbild hyser inte det självlysande och självsäkra maktspråket
Vad vore språk utan makt
Hur kan man ens bemäktiga sig sina händer utan språk
Sin snabel, sin fot, sin fyrbenthet
Maktlöshet talar ur högsta visshet
Har man fötts till världen har man väl inget annat än att dela den
Är inte förövaren den mest utsatta
För språket, för historien, för könet, för klassen, för sina motstridiga känslor
För det att ha fötts i ett ödesdigert ögonblick

Ture Holmberg

Status: Guld författare

tror bestämt att jag gör mig bäst som obeskriven, men den som gör sig omaket att ta sig genom mina kommande ordmassor kommer förmodligen att forma just något liknande en beskrivning f.ö. kan man se sig mätt på Facebook
Ture Holmberg är medlem sedan 2023 Ture Holmberg har 442 publicerade verk