Död räkning

DÖD RÄKNING

Det är när man vacklar som man verkligen står fast. Men de flesta sover i liggande ställning, eftersom det annars är lätt att falla. Som om fallet vore ödesdigert. Det kan ju lika gärna vara ingången till det väsentliga.

Ingen enighet är definitiv. Ingen gräns gräns nog. Det finns ögon som bränner bort allt. Samtidigt kan man bandagera sina tvivel och tillkortakommanden. Särskilt när genomblödningarna antar så intressanta former.

Vinterns skepp ligger ännu i hamn. Men kaptenerna har fått syn på flyktande fåglar. Låt oss då minnas tranornas skeva plog. Doften av jord. Nattens speglar. Tankens överlägsna fart. Känslans brunnar. Vinterns skepp kommer att ansättas av mask och övermod.

Isberget lyfter sitt korta periskop knappt över horisonten. Nästan allt hos människan är lika stort som isens underkropp.

Strax invid en ek hejdade en pilgrim sina steg. Eken framstod plötsligt som den katedral han påstod sig vara på väg till. Ekens löv föll som varma filtar över existensen.

Författare:

Publicerat

Dela: