FÖRUNDRAN






Du kom som en skugga på vägen
du gick med ett fotstegs bredd
bredvid mig.

Din onåbarhet gäckade ögat.
ogripbar likt dimman
en vårkväll.

Jag ser dig och såg dig ej,
i min sorg och hos min lycka
du ändå fanns.


Författare:

Publicerat

Dela: