september

September redan har nått sitt slut. av
rimfrost ängen nu glimmar.
Och lärkan. trasten har sjungit ut sitt
lov i sommarens timmar.

Dock mörkret endast på ytan är. ty
själen lever på minnen.
Snart purpurslöjan vår himmel klär. att
lysa upp våra sinnen.

När brasan flammar på spiselns häll. när
kölden ej någon biter.
Här friden bor uti nordens tjäll, ej blott för
guldet man sliter.

Och glatt vi hälsar båd höst och vår, fast sydbon
ömkar vår levnad,
Vår bygd vi älskar från år till år, ty i våra hjärtan
bor trevnad.

När livets afton brer ut sitt flor. på hoppets
vingar vi fara,hem till det land var ej mörker bor,
likt den bevingade skara.


Författare:

Publicerat

Dela: