Barfotans barn...

vad är jag väl annat
än barfotans barn
jag vandrar på stigar
av lera

ett skomakarämne
från svunnen tid
från stybbåker
helt utan ände

fötterna skadas
de sargas av jord
som ömsom är varm
ömsom frusen

jag följer den väg
som de levande går
de ropar
de kommer med ljusen

att lyftas så högt
där de över dem når
de galler
som omgärdar husen...

Författare:

Publicerat

Dela: