DEN BORTGLÖMDA STUGAN

DEN BORTGLÖMDA STUGAN

Den igenväxta grinden
låg där som ett monument
om svunnen tid
Gården var nu så beväxt
att stugan syntes knappt

Stugan var nu ett skelett
av vad den hade varit
Tänk så många skratt
tänk så många besvikelse

Livet var torftigt men
de små glädjeämnerna
var kärleksfulla

Bo Grapenskog

Författare:

Publicerat

Dela: