Ännu en dikt från psyk

I en orangeröd tegelbyggnad söder om stan, innanför ett fönster med galler, där sitter jag.
I en sjukhussäng i landstingets kläder, här blir jag kvar ett tag framöver,
tills jag mår bra och tills faran är över.
Dem har tagit remmen på väskan jag kommit hit med.
Dem packade upp och granskade mina ägodelar när jag stod bredvid.
Tydliga order och olåsta dörrar är något jag nu skulle få leva med.

En innergård med människor som kom och gick var allt som jag skulle få se.
Inlåst från omvärldens vardag och slit jag förblev.
Klockan på väggen i rummet tycks ha stannat i tid,
det lustiga är att den alltid står still när jag kommer hit.
En doft av mediciner, ångest och handsprit är det ända som tycks ta sig in i denna borg.
Här låser man in oss människor som lever i sorg.

Författare:

Publicerat

Dela: