Året

Det är vinter och naturen den hukar,
Det är kallt och mörkt men det finns ingen snö
Nej ingenting alls är precis som det brukar
Det borde vara vitt över gräset som lagt sig att dö

Än dröjer våren och solens värmande strålar
likväl saknas snö på en hårdfrusen mark
den nordliga vinden skjuter iskalla nålar
och bildar kristaller på grenar och bark

Så blev det dock vår och torvan den tina
Fåglarna drillar där högt upp i skyn
Människan gläds när hon mot solen tycks grina
Gräset det växer och så gör ock slyn

Lyss till vårvindens värmande sus
Småkryp som vaknar i buskar och snår
Nu sopar vi vintern ut ur vårt hus
Så gläds alla människor för nu är det vår

Så äntligen högt upp i skyn hörs svalornas kvitter
En försmak av sommaren det bjuds vi nu på
På ängen där dansar nu vårystra kritter
Säg kan man väl annat än glädjas ändå

Högsommar, luften är fylld utav hödoft och myggor
Och livet det leker för gammal och ung
Och människan dansar på lövklädda bryggor
Och älskar varandra på daggfuktig ljung

Så flyktiga är sommarens dygnslånga dagar
Där människan av trolldom och lust blev förförd
Så flyktiga är sommarens blommande hagar
Ty nu nalkas hösten med brådska och skörd

Nu kommer en tid när höststormar viner
Och minnet av sommaren bleknar så smått
Och människan hukar bak tjocka gardiner
Och dagsljuset falnar och allting blir grått

Så blir det december och åter komma kyla och snö
Så blev det då till sist precis som det brukar
Till året som gått vi säger adjö
Det är vinter igen och naturen den hukar

Författare:

Publicerat

Dela: