Dikter med olika innehåll

Du var allt jag nånsin önskat,
du är var jag nånsin drömt.
Du är var den som fick mig minnas alla
drömmar jag hade glömt.
Och du var den som fick mig hoppas,
du var den som fick mig le.
All min kärlek fick du bära,
hela livet ville jag ge.

För du var där när ingen såg mig,
du var där när stormen yr.
Du var där när natten skrämde och
du var där när dagen gryr.
Och jag ville alltid ha dig nära,
när som åren växt till år.
Och vad livet ville oss lära,
är att framtiden var vår.


När som klockorna har stannat och
tiden tycks stå still.
Och man inte vågar säga det man
längst i hjärtat vill.
Då ska vi ta varandras händer,
då ska vi minnas denna dag.
Och förstå vad som än händer
är det alltid du och jag.

För du var allt jag nånsin önskat,
du var allt jag nånsin drömt.
Du var den som fick mig minnas
alla drömmar jag hade glömt.
Du var den som fick mig hoppas,
du var den som fick mig le.
All min kärlek fick du bära,
all min längtan ville jag ge.
Ja all min kärlek fick du bära, hela livet ville jag ge….


Jag har gått många stigar.
Men nu går jag en stig ensam och deppig.
Jag undrar när jag ska hitta den rätta.
För jag står inte ut längre att vara så ensam som jag är.
Dagar som är långa.
Nätter som är längre.
Jag längtar tills jag går den stigen med den rätta flickan
vid min sida.
Den man kan líta på och älska i all evighet.


Det var en vanlig sommar kväll,
ditt hår var så ljuvligt,
dina ögon var så vackra,
Jag såg mig förtrollad i dina ögon,
Det kändes en känsla igenom kroppen,
Så kysste vi varandra i timmar.

I dig är jag kär,
jag tror att jag dör,
med dig då jag är,
mig inget berör.
Jag såg dig först där,
där på festen,
och jag blev ju kär,
där genast i dig.

Jag ska vänta bara på dig,
för kärleken till dig är lika
röd som en ros,
Och dagar, nätter försvinner när jag
får ett minne av dig,
I alla drömmar ser jag bara dig,
Jag ser i dina ögon en evighet den finaste jag vet,
Kärleken du ger, älskar jag dig mer och mer,
för jag ska alltid älska dig av hela mitt hjärta,
för den plats i hjärtat du har tagit är så svår att finna


Jag fyllde mitt hjärta med kärlek
och lade det framför dina fötter
och hoppades.
Du såg på det och trampade ner det
i det smutsiga gräset.
Där det blödde och skövlade.
Jag samlade i hop mitt hjärta
lagade såren så gott det gick.
Igen fyllde jag det med kärlek och
lade det framför dina fötter och hoppades.
Nu har jag tappat räkningen på alla de
gånger du trampade på mitt hjärta.

Åter igen ligger det där, nertrampat och
sargat.
Skälvningarna har upphört.
Det blöder inte längre.
Går det att laga fler gånger?
Orkar jag laga det?
Orkar jag hoppas?

Författare:

Publicerat

Dela: