En diamant

Jag satt där, du tittade på mej,
jag fick en kristallboll av dej,
den höll jag kär vareda dag,
Det var ju bara bara jag.

Men en dag så visste jag, det vr farväl,
och jag visste att du hade så många skäl,
men kristallen den föll till golvet, gav litar,
och kristallrna for i tusen bitar.

Efter denna dag så hitta jag min syster,
Hon var snäll och rar, kanske lite lyster,
hon lyssnade på mig och trösta mig sedan,
tänk, jag mådde så mycket bättre, redan.

Jag blev pånytt i någon anna kär,
tänk vi var tillsammans just här,
vi hade det bra tillsammans, vi tog vår del,
men kristallen du gav mig blev aldrig hel.

Författare:

Publicerat

Dela: