Ett evigt mörker

Regniga dagar lever jag, då min ensamhet delas med den gråtande himlen. Tårarna som fördelas lika och sprider sig över staden och över alla lyckliga människor som också ska få känna på samma känsla. Den känslan av sorg, den känslan av ensamhet som jag nu naturligt råkar packa med mig ner i väskan varje dag till skolan.
Men regnfria dagar faller en tår på jack-kragen medan bussen färdas hem tills samma tragiska dag upplevs åter igen.

Författare:

Publicerat

Dela: