FEM SVARTA SÅNGER





I

Det sanna jaget, mitt ego
döljs i otänkta tankar,
oförnimbart vidrörs ditt
förtorkade sköte
där föddes jag , obekräftad.

Föddes som i en stelnad kropp
avsedd att förbrukas,
mitt sanna jag blev aldrig till.

II

tänkta tankar
spränger gränser
även om osagda,
ekar tomhetens krav

Fåglarna flyger förbi, med tankar
fångade av en vind.
Tankarna som ger friheten liv.

III

Bakom min dörr
sjunger barnen

lekande skrikande
med rytmiska ljud

Snön har kommit tidigt i år.

IV

Sängvarm reser sig tanken,
att lust är bara till i ett ögonblick.
Som en fläck av en
senkommen sommarmygga,
på det stängda fönstret
till sommarlyckan.

V

Permafrosten lever
dold under jökeln,
den glider sakta mot avgrunden.
Det förflutna livet
lakas ut vid mina fötter,
böjer mig ned till vattnet.
Dricker det förflutnas visdom
med kupade händer.


Författare:

Publicerat

Dela: