Jag tänker ofta på då

Jag tänker ofta på då

Satt tyst, dum, intetsägande;
sprang dagar, sprang vintrar av fjädervitt.
Gav ord jag aldrig sa en mening vi inte trodde på.
En grät, en var tyst, andra levde som teveserier,
och jag sa vad jag tyckte, trots att alla förstod vad jag sa.

Minns sena nätter, kalla, blev varmare eftersom;
blev elit, blev konstnär med blödande ögon.
Vi betalade priset och blev tidiga morgnar, fransk grammatik.
En blev bitter, en fortsatte vara tyst, andra levde som om allt bara var början,
och jag blev mobiltelefoner, teve och tre träningsdagar i veckan.

Men allt är bara början, allt är bara teve;
stunden är vackrast när man minns den
och skönhet är allt jag minns.

Uppsala, november 2002

Författare:

Publicerat

Dela: