Madeleines barn

Madeleine som satt i skogen, hon som trodde skulle bli dogen,
gifte sig med en brandman som hette Karn och sedan fick tjugofyra barn,
ja du har väl hört den berättelsen nån gång? Den är ful, men lite som en sång.
Nu fortsätter iallafall berättelsen om Madeleine, och hennes döde man som miste ett ben.


Madeleine var ute och gick på stan, och skulle köpa sig ett garn.
Hon hade sin käre man Karn glömt, och papperskorgen med sina barn tömt.
Madeleine bodde därför själv i sin stuga, och längtade att bli någon mans fruga.
Så på stan när hon letade efter garn, passade hon på att leta efter någon utan barn.
En man med svart kaluffs till hår, tog tag i Madeleines tjocka lår.
Då skrattade Madeleine och blev kär, och lika röd som ett körsbär.

Hemma hos mannen hon berättade sitt namn, och han själv hette Karlshamn.
Med Karlshamn Madeleine fick en gullig dotter, hon fick namnet Miss Lotter.
Miss Lotter var blond med grön i blick, och hennes kinder röda fick.
Hennes läppar var rosa och små och fina, men det var lätt hon började grina.
Madeleine hon kramade då sin dotter, och sade att hon var världens finaste Miss Lotter.
Då blev Miss Lotter glad igen, men så började hon gråta sen.
Karlshamn orkade inte med att höra Miss Lotters tjut, så han tog och tejpade igen hennes trut.
Men då blev Madeleine lite lessen av skuld, och hon viskade till sin dotter att tejpen var gjord av guld.

Då blev Miss Lotter väldigt glad som en spik, hon tänkte att hon snart skulle bli rik!
Och av med tejpen hon snart fick, och då hon bort från föräldrarna gick.
Till Stadshuset i stadens tempel, där hon fick en riksdal-stämpel.
Nu kände hon sig stor och stolt, när hon hade tejpen sålt.
För femtusen låtsaspengar, kunde hon köpa sju stycken hund-sängar.
Men Miss Lotter var smartare än alla andra trodde, och ut till en ö hon ensam rodde.
Där hon satte sig med pengarna sina, och tänkte att 'ÅH Dom är BARA mina!'.

Men hemma i sin stuga Madeleine hon satt, bredvid Karlshamn och klappade sin katt.
Hon var så ledsen över sin dotter som bara stuckit, vem vet om hon hade sig full druckit?
Madeleine hon grät så huset blev blött, hon tänkte att Miss Lotter kanske dött.
Men Karlshamn var nöjd när han slapp sin dotter höra, och till sjukhuset han fick med sin fru Madeleine köra.
För han var ändå underbart kär, så mista sin Madeleine ville han inte här!
Madeleine fick sprutor smörjor och plåster, men inget hjälpte - utom ett kloster.

Så Madeleine blev nunna i ett kloster byggt av sten, och som husdjur fick hon en liten ren.
Karlshamn blev så sårad i sinnet, att han tog och drog av sig skinnet.
Tänk att hans Madeleine bara försvunnit! Han hade henne förlorat och vunnit.
Men Madeleine själv var inte heller glad, som nunna hon bara låg i sitt bad.
Och i badet hennes hud förvandlades till russin, som de andra nunnorna åt upp i dussin.

Självaste dottern - den lilla Miss Lottern,
hon var så rik och glad som en spik.
För henne var livet glatt i evighet, hon drack juice och åt sin stek.
Ja steken var nämligen små vild-kaniner, som hon brännt upp i sina kaminer.
Och juicen kom från en magisk källa, där hon sig ofta brukade ställa.

Och detta slutar nu på detta vis, men lugn snart kommer det mera om Madde Gris!
Följ forts. - Madeleine återuppstår

Skriven av: Lena