Mitt sista andetag

Mitt liv.
Mitt dåliga liv.
Allt känns allt annat än bra.
Pojken.
Pojken med de blå ögonen
och 60-tals frisyr,
är den enda som vet
vad som egentligen
händer i mitt huvud.
Han är den som får mig att skratta.
Han är den som får mig att le.
Han är den som får mig att tänka på annat.
Han är den enda som får höra mitt sista andetag.
Men på något sätt
kommer tankarna tillbaka.
Vet han att det går att skära sig
med en sax?
Vet han att det
finns en lite känsla av hopp
därinne som inte vill komma fram?
Vet han att det finns en tanke
i mitt huvud som maler och maler hela tiden:
Skulle någon sakna mig om jag dog?
Det vet han kanske inte.
Han är den enda
som får höra mitt sista andetag.

Författare:

Publicerat

Dela: