Mörka tankar

Livet är långt,
det stör jag mig på,
alla mina tankar är nästan alltid grå.
Jag mår för det mesta aldrig bra,
är livet verkligen någonting att ha.
Står inte ut,
jag vill bara att det ska ta slut.
Dagarna går och går
och ingen förstår,
egentligen så vet jag inte längre hur jag mår.

Kanske är jag naiv
men det känns som jag inte har något liv.
Vill bara ha ljuset släckt,
jag vill inte bli väckt.
Mörka är tankarna mina,
jag orkar inte göra dom fina.

Nu vill jag bara glömma allt, nu mår jag verkligen skit,
ska livet vara så här kallt, mina tankar far hit och dit.
Det är i mörkret jag känner mig hemma, men en del av mig vill till ljuset ut.
Det blir som ett dilemma och det tar aldrig slut.
Framtiden känns inte ljus, jag vill bara vara vara ensam här i mitt hus.

Nu har jag tröttnat på att må så här,
klarar jag av att ändra mitt liv,
jag vill göra någonting åt hur det är,
så jag tror jag tar ett kliv.
Världen är en underlig plats,
undrar vad som händer om jag tar sats…

Författare:

Publicerat

Dela: