På djupt vatten

Med ryggen före
förlöser jag känslan
av att andas under vatten

Håller fast i ankarlinan
kylan sprider sig i ansikten
kall utanpå, varm inuti.

Stormig yta, grumligt hav
Svävar neråt. Ändlöst
Tryckutjämnar

Sakta längs en vertikal lina
tystnaden och jag
ytan 10 meter upp

Oändlig tid förflyter
blått mörker och kyla
ankarlinan i ett järngrepp

Totalt mörker.

Plötsligt efterlängtad struktur
Bottenkänning
35 meter hav ovanför

Försöker finna ljus
adapterat mörkerseende
linan börjar urskilja sig

Plötsligt kväveöverskott
Djupet tar ut sin rätt
Yr, djupberusad och blind

Huvudet känns tungt
andningen oregelbundet
var är min parkamrat?

En hand rör min
Följer med längs linan
Uppåt, mot ytan

Synen kommer tillbaka
28 meter och nykter
livet återkommer

Trycket lättar med tiden
älskar mittvattnet
älskar flytkraften

Säkerhetsstopp på 5 meter
Laglydigt
Livsviktigt

Sista biten ler själen
Ytan är en spegel
Förlösande är känslan

Författare:

Publicerat

Dela: