Kategori: Dikter
Vackra rus
Blåa glas, fyllda med sanning
sent på dygnet, med järnhand
det är en sista varning
så len och mjuk, som sand.
Varför vill ingen skåla med mig?
nu när ruset lockar,
det är så hopplöst att värja sig,
mot detta ljuva som pockar.
Vinet leker i mörka djup,
tillsammans med tanken om evigt liv,
varför inte ta ännu en sup,
och ett sista, skrikande, rofyllt kliv.
Skriven av: Carolina Hofgren
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!
Veckans författare:
Fredrik Trulsson
Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…
På andra plats denna veckan: Anders Berggren